/et er at overjere den nordiske ekspertise
til
europreiske sammenhreng og dermed
prrege udviklingen gennem udarbejdelse
af CEN direktiver."
Således på anmodan från Nordiska minister–
rådets sida ansökte Nordkem
år
1991 och 1992
hos ministerrådet om medel för ett nytt projekt
"Nordisk standardisering inom laboratorieme–
dicin"
(Rene Dybkrer som ansvarig person) med
syfte att undersöka utvecklingsmöjligheter för
Nordkem. Som huvuduppgift framfördes be–
hov av att anpassa en alltmer högteknologisk
diagnostisk medicin till de nordiska ländernas
hälsopolitik och speciellt att undersöka inver–
kan av den industriella utvecklingen på labora–
torieverksamheten i framtiden, särskilt med
hänsyn till den europeiska integrationspro–
cessen.
Ledningsgruppen för detta nya projekt
"Nor–
disk standardisering inom /aboratoriemedicin"
utgörs av Nordkems styrelses arbetsutskott och
projektledaren Rene Dybkrer. Projektet bedri–
ves av projektledaren i samarbete med Nord–
kems sekretariat och ledes och bevakas av Nor–
diska ministerrådets styrningsgrupp och Nord–
kems styrelse; båda finansierar projektet.
Projektet har en referensgrupp som rådgivare
bestående av representanter för nordiska före–
ningar i laboratoriemedicin, hälsovårdsmyn–
digheter och sjukvårdshuvudmän samt indust–
rin. Projektet planeras löpa över en femårspe–
riod 1992-1996. Planeringsfasen har nu pågått
under två år 1990-1991 med Nordkems och Nor–
diska ministerrådets medel. Projektet kunde or–
ganiseras ändamålsenligt som flera delprojekt,
med representation av motsvarande nationella
standardisteringsorgan, hälsomyndigheter, in-
10
dustri och de nationella vetenskapliga förening–
ar för samtliga laboratoriemedicinska discipli–
ner. Denna samnordiska kontakt/lednings–
grupp under Nordkems styrelse garanterar, att
arbetet förlöper enligt enhetliga riktlinjer och
med liknande tidschema i varje land.
Med tanke på område A
(Rationell klinisk
applikation av laboratoriets resurser)
och alltså
samarbetet mellan laboratoriet och klinikerna
har Nordkems styrelse konstaterat att insatser
borde förstärkas till exempel på
-utvidgning av kontaktytan för att åstadkom–
ma gemensamma kunskapsbaser
- systematik för kvalitetssäkringen av analys–
resultatens kliniska användning
- referensprogram rörande hela patientförlop–
pet (diagnostik, monitorering)
- användning av informationsteknologi till en
annorlunda presentation (t ex grafisk) av labo–
ratorierlata
- användning av informationsteknologi för
tolkningssystem på kliniken
- säkring av tolkningssystemet i förbindelse
med utvecklingen av molekylärbiologiska/bio–
teknologiska procedurer
- kvalitetssäkring av gränsområdena (t ex av
administrativa åtgärder, decentralisering)
- effektivisering av marknadsanalyser för kli–
nikernas behov.
Genomförandet av detta koncept kräver en
attitydsförändring, varvid ämnet klinisk kemi
borde vara berett att vända sig utåt mot kliniken
och mjuka upp gränserna mot andra laboratori–
ediscipliner. Det är mycket angeläget att stärka
det egna ämnets identitet - samtidigt som man
bör vara en god förmedlare av resultaten från
det egna området.
Klinisk kemi
i
Norden l, 1992
