Klinisk Biokemi i Norden Nr 1, vol. 4, 1992 - page 20

dition som tillämpas i de nordiska länderna
med särskild inriktning på Estland. Under arbe–
tets gång utvecklade sig den politiska situatio–
nen snabbt och de baltiska länderna frigjorde
sig från Sovjetunionen. Därmed väcktes intres–
set att organisera en kongress med deltagande
av de övriga Baltiska länderna. Det var inte lätt
att finna kontaktpersoner i de tre länderna men
med hjälp av litet tur och många brev och tele–
fonsamtal identifierades några nyckelpersoner.
Vid ett besök i Thrtu den
115
1991 började de–
taljplaneringen av programmet. Detta fortsatte
sedan per brev och telefax och det blev allt mer
uppenbart att det inte var riktigt läge för en
kongress av konventionellt snitt, Vi skiftade
därför inriktningen mot en bred översikt över
laboratoriemedicin i de Baltiska länderna med
tyngdpunkt på undervisning och "manage–
ment" av laboratorier. Kongressen bestämdes
först till veckan efter Riksstämman, dvs första
veckan i december. Den oblodiga statskuppen i
Sovjetunionen påverkade förhållandena även i
baltstaterna så att osäkerhet och ovisshet växte
momentant. Dessbättre blev de inte bestående
och vi bestämde datum till början av februari.
Programmet snickrades ihop vid två besök i Thl–
linn där representanter för Estland, Lettland,
Litauen, Finland och Sverige deltog.
Kongressen byggdes upp kring sex symposier
där Estland arrangerade två, dels undervisning
18
dels den avslutande och sammanfattande dis–
kussionen av posters och framtiden. Litauen or–
ganiserade en session med inriktning på instru–
ment och instrumenttillverkning i qe Baltiska
länderna. Finland organiserade en session om
kvalitetssäkring och Sverige en som betonade
den kliniska användningen av laboratoriemedi–
cin. Kongresspråket var engelska och alla delta–
gare förutsattes förstå och kunna göra sig för–
stådda på detta språk. Vi ordnade också en pos–
terutställning vars mål var att illustrera vilka
problem och projekt som engagerar kollegorna
i de Baltiska staterna. Posterutställningen sam–
lade inte mindre än
55
förhandsanmälda bi–
drag. En liten produktutställning ordnades med
huvudsakligen baltiska utställare. Abbot, Kone
och Labsystems ordnade också utställningar.
Öppningsföreläsningen, som beskrev den
moderna laboratoriemedicinens villkor och
mål, hölls av Reijo Vihko från Uleåborg. I alla
övriga sessioner blandades föredragshållare
från de fem länderna och föredrag omfattade
också erfarenheter från blodcentral, mikrobio–
logi och immunologi. I sessionen om utbild–
ningsväsendet hade vi samlat företrädare för ut–
bildning enligt de sovjetiska, holländska och
nordiska systemen. Den ena hälften av sessio–
nen ägnades utbildningen av kemister och labo–
ratorieläkare och den andra framför allt åt labo–
ratorieassistenters utbildning. Även i den senare
delen presenterades de sovjetiska, holländska
och nordiska systemen.
Anledningen till att även holländare inbjudits
var den naturvetenskapliga fakultetens anspråk
på att sköta undervisningen i laboratoriernedi–
dnska ämnen. Holland är ett av de länder där
kliniska laboratorier nästan undantagslöst
drivs av personer med ringa medicinsk skol–
ning. Under kongressens gång fick vi många
tillfällen att utveckla betydelsen av att laborato–
riemedicin utgör en medicinsk disciplin. Ut–
bildningen av laboratorieassistenter i baltstater–
na är på sin höjd rudimentär. I Tartu är exempel–
vis utbildningen
en
termin. Det var därför av
mycket stort värde att vårdhögskolorna i Nor–
den lät sig representeras med en god föreläsning
och en utställning av olika skolors kursplaner.
Klinisk kemi
i
Nor~en
J,
1992
1...,10,11,12,13,14,15,16,17,18,19 21,22,23,24,25,26,27,28,29,30,...36
Powered by FlippingBook