Försök att samordna utbildningen i "laborato–
riemedicin"
Nu låg alltså en ny studieplan fast, och vi försökte
göra vad vi kunde för att bedriva enmeningsfylld
kvalitetssäkrad laboratoriemedicinsk utbildning
av de blivande läkarna. Planeringsarbetet förut–
satte intimt samarbete mellan företrädarna för de
skilda disciplinerna. Detta arbete bedrevs till en
början med stor entusiasm. Viktigt var att koordi–
nera målbeskrivningarna, detta som bas för dis–
kussioner om innehållet i en gemensamkurs.Men
snart fick samplaneringsarbetet ett grundskott
som följd av att inte alla avdelningar önskade
redovisa någondetaljeradmålbeskrivning. Av den
planerade integreringen återstod intemycket!
studier avmorfologi tog överhanden
Det visade sig också snart att stora svårigheter
uppstod att kvalitetssäkra undervisningen i kli–
nisk kemi. Främst var detta en följd av att den
enbart skriftliga (!) examinationen - där frågor
ställdes utifrån föreläsningarna - endast tog hän–
syn till det samlade resultatet. Ämnet patologi,
med dess sedan århundraden kvantitativa domi–
nans kom därför att dominera i studenternas
intresse. Varför bry sig om andra ämnen - därtill
ibland svåra - när det räckte att läsa patologi?
Situationen blev identisk med den vi sett för
medicinsk statistik (2). Vi kunde konstatera att
slutresultatet från utbildningen i klinisk kemi
hade en i särklass låg kvalitet med de prestations–
mått som står till buds, detta trots demånga häng–
ivna lärarinsatserna vid vår avdelning. I kvalitets–
säkringen ingår inte bara utvärdering av studiere–
sultaten utan också av studenternas värdering av
lärarnas insatser (3), något som också uteblev.
Vad händer med den nya studieplanen?
I Göteborg kom alltså utbildningen av läkare
i
laboratoriemedicin att domineras av studier av
den sjuka människan form snarare än av hennes
funktion. Det finns dock vissa signaler att under–
visningen i klinisk kemi återigen kommer att flyt–
tas. Kanske kommer en bedömning av vad en
praktiskt verksam läkare behöver känna till också
22
att leda till att undervisningens omfattning blir
rimlig - den i Göteborg är i särklass lägst i landet
(4).Betydelsefull är också en bättre förståelse hos
studieplansansvariga inte bara för den moderna
laboratoriemedicinens betydelse för sjukvården,
utan också för de medicinska konsekvenserna av
försenade eller felaktigamätvärden (5, 6).Kanske
kan vi till ochmed få en utökning av den student–
lärar- och student-patientinteraktiva undervis–
ningen (7) med ökat samarbete mellan skilda
grupper inom vården?
Referenser
l. Sullivan
L.
The tall office building artistically
considered. 1896.
Citerad från Gösssel P, Leuthäuser G. Archi–
tecture in the Twentieth Century. Köln: Bene–
dict 1991:36.
2. Lindstedt G, Axelsson G, Peterson LE, Ryd–
markM, SkottA. Medicinsk statistik - kursen
som
försvann
Corpus
Medicum
1997;3(1):14.
3. Lindstedt G. Dr. Fox-effekten- en contounder
vid bedömningen av akademiska lärares effek–
tivitet. CorpusMedicum 1997;3(2):21-2.
4. Lindstedt G, Nyström E, Björkhem L Läkar–
nas utbildning i klinisk kemi försämrad.
Läkartidningen 1999;96:2872-3.
5. Lindstedt G, EkmanR, Fernlund P, Forberg R,
Lindblad B, Hellsing K, Nyström E. Kan man
lita på laboratoriet? Ökat behov av patientrela–
terad
kvalitetssäkring.
Läkartidningen
1999;96:4028-31 .
6. Lindstedt G.Medicinska konsekvenser av för–
dröjda eller felaktiga mätvärden. Läkartid–
ningen 2000;97(5):492-3.
7. Lindstedt G. "Studentavdelning" - en möjlig–
het för ökat studentengagemang i utbild–
ningen?CorpusMedicum 1998;4(1-2):22.
Klinisk Kjemi iNorden
2.
2000
