Form follows function
-
men inte i läkarutbildningen i Göteborg?
GÖRAN LINDSTEDT
Avdelningenför klinisk kemi och transfusionsmedicin, Institutionenför Laboratoriemedicin, Göte–
borgs Universitet
I den klassiska arkitekturen upptog utformningen
av byggnaders yttre stor uppmärksamhet. En rik
ornamentik tilltalade sinnet för skönhet, men
kunde också ta formen av överdådigt prål. När det
under 1800-talet utvecklades nya industriella
metoder inom byggnadskonsten erhölls nya möj–
ligheter för byggnadskonstruktion och ökadkapa–
citet för urban utveckling. Hänsynen till byggna–
dens funktion fick då allt större betydelse för
byggnadens utformning. Kanske uttrycktes detta
mest klart av den amerikanske arkitekten Louis
SuBivan som år 1896 skrev: "It is the pervading
law of all things organic, and inorganic, of all
things physical and metaphysical .............. that
the Iife is recognizable in its expression, that form
ever follows function.(1)" Uttrycket "Form fol–
lows function" har sedan nästan fått en axioma–
tisk karaktär inom arkitekturen:
formen
är sekun–
där till
funktionen.
Det är kanske djärvt att från arkitekturen dra
analogier till samhällslivet i stort. Men har vi inte
- två sekelskiften senare - fått allt fler exempel på
att hänsynen till organisationers former tar över–
handen över hänsynen till deras funktioner? Vi
behöver kanske inte gå längre än till SU:s Babels–
tomliknande administrativa överbyggnad med
dess brist på hänsyn till universitetssjukhusets
egentliga uppgifter - sjukvård, utveckling och
forskning. Och hur är det med läkarutbildningen i
Göteborg? Låt oss se på det som ligger mig själv
närmast hjärtat, utbildningen i laboratoriemedicin
för blivande läkare.
God utbildning i laboratoriediagnostik nöd–
vändig
Undervisningen i klinisk kemi ärmig veterligt det
enda tillfället under grundutbildningen för läkare
vid Läkarlinjen där eleverna får en systematisk
utbildning i kvantitativ laboratoriediagnostik.
KliniskKjemi
i
Norden
2,
2000
Kursen avses belysa såväl grundläggande princi–
per för klinisk laboratoriediagnostik som tillämp–
ningar av mätningar för diagnostik och uppfölj–
ning av sjukdom. Vi försöker vägleda eleverna i
principer för tolkning av resultat i relation till
såväl grundläggande biokemi och patafysiologi
som till anamnes och kliniska fynd hos den
enskilda patienten. Vi önskar också ge en bas för
förståelsen av mätningars betydelse för sju–
kvårdsutveckling och forskning. Kalla det gärna
för "den naturvetenskapliga grunden för läkares
förhållningssätt i sitt arbete."
studieplanen ändrades: "Vision 90"
Utan att man -mig veterligt- hade diskuterat med
dem som aktivt bedrev undervisning ändrades
uppläggningen av läkarutbildningen i mitten av
1990-talet. Den nya studieplanen för läkarlinjen
innebar att undervisningen i klinisk kemi flytta–
des från termin 6 till terminerna 4 och 5. Tidigare
hade studenterna fått grundutbildningen i patologi
med basal sjukdomslära, och gått kursen i konsul–
tationskunskap, innan de mötte vår specialitet.
Därmed fanns förutsättningarna för att studen–
tema skulle förstå relevansen av kvantitativamät–
ningar vid diagnostik och behandlingskontroll i
sjukvården. Vad vi emellertid ständigt framhöll
var de svårigheter som studenterna trots allt hade
att anknyta denna undervisning till sjukvård och
patientproblem. Dessa svårigheter var en följd av
att studenterna inte genomgått grundutbildning i
invärtes medicin, ej heller kirurgi. Kopplingen
blev lös mellan å ena sidan sjukvård och, å andra
sidan, mätresultat och biokemiska fynd. Mot den
bakgrunden ter det sig svårt att förstå att huvud–
delen av utbildningen i klinisk kemi, istället för
att flyttas till efter kursen i invärtes medicin, ev.
kirurgi, flyttades fram två terminer, med början
termin 4.
21
