22 |
Klinisk Biokemi i Norden · 3 2017
Provstabilitet
Anders Larsson, Klinisk Kemi och Farmakologi, Uppsala
Det är viktigt att känna till hur
pass stabila våra prover är så att
vi inte lämnar ut felaktiga analys-
resultat pga att proverna blivit för
gamla. Samtidigt bör vi undvika
att ha orimligt korta hållbarhetsti-
der för det innebär att vi kommer
kasta prover och tvinga patienter
till förnyad provtagning i onödan. Eftersom vi har
ett stort antal olika analyser och stabiliteten skiljer
sig mellan olika analyser är det ett stort arbete att
täcka alla dessa olika varianter. Normalt så brukar vi
titta på stabilitet i rumstemperatur och i kylskåp men
även stabilitet av frysta prover kan vara av intresse.
Stabiliteten i rumstemperaturen är i regel intres-
sant för transporten till laboratoriet. I regel rör det
sig om transporttider på minuter upp till ett dygn
beroende på var provet tagits. Det är mycket sällan
som transporttiden i rumstemperatur överstiger 1
dygn. Provstabilitet i kylskåp är i första hand för att
möjliggöra reanalys av avvikande provresultat och
där kan det vara bra med längre undersöknings-
tider. WHO har samlat information om provsta-
bilitet för ett flertal analyser
iris/bitstream/10665/65957/1/WHO_DIL_LAB_99.1_
REV.2.pdf. Denna information kan fungera som ett
komplement till de interna studierna. Sedan kanske
man inte alltid vill följa de värden som anges i WHO
dokumentet. T.ex. så är jag lite tveksam till att säga
till våra beställare att IgG är hållbart i 4 månader i
rumstemperatur och 8 månader i kylskåp. I sådana
fall kanske man kan dra ner tiden till en vecka eller
vad som man på det lokala laboratoriet tycker är en
rimlig maxtid. Oavsett så är det här WHO doku-
mentet ett dokument som kan vara användbart i vårt
dagliga arbete.
Nasjonalt prosjekt for standardisering
av holdbarhetsforsøk
Helle Borgstrøm Hager, Sentrallaboratoriet, Sykehuset i Vestfold
En arbeidsgruppe under Norsk
Klinisk-kjemisk Kvalitetssikring
(NKK), Norsk selskap for medis-
insk biokjemi (NSMB) og Bioin-
geniørfaglig institutt (BFI) laget i
2015 en protokoll for holdbarhets-
forsøk med tilhørende dataverktøy
for
holdbarhetsundersøkelser.
Protokollen gir en beskrivelse av to modeller som er
egnet til å vurdere holdbarhet for kvantitative labo-
ratorieanalyser, batchmetoden og buksemetoden.
Arbeidsgruppen bestod av deltakere fra NKK (Kris-
tin M. Aakre og Pål Rustad), BFI (Heidi Eilertsen og
Torill Kalfoss) og NSMB (Arne Åsberg og Ann Helen
Kristoffersen). NKK og Norsk kvalitetsforbedring av
laboratorievirksomhet utenfor sykehus (Noklus) ble
slått sammen 1. januar 2017. Det nye navnet er "Norsk
kvalitetsforbedring av laboratorieundersøkelser", og
forkortelsen vil være Noklus. Den nye organisasjonen
vil tilby kvalitetsforbedring av medisinsk laboratorie-
virksomhet til hele det norske helsevesenet. Proto-
kollen for holdbarhetsforsøk og tilhørende Excelark
ligger på
/
Holdbarhet.aspx.
Noklus har som fortsettelse av prosjektet opprettet
en holdbarhetsdatabase. Ved å dele sine holdbarhets-
forsøk med andre laboratorier, kan man spare tid og
penger i helsevesenet. Dette forutsetter at labora-
toriene sender egne holdbarhetsdata til Noklus når
de har gjennomført en holdbarhetsundersøkelse.
