Klinisk Biokemi i Norden · 4 2013
| 55
En kalibrering kan misslyckas och avvisas då av
instrumentet. En kalibrering kan också bli felaktig
men ändå godkännas av instrumentet. I detta fall
skall
kontrollen
, det artificiella provet med kända
svarsvärden, slå larm. Kontrollen skall alltså ge ett
missvisande svar som indikerar att instrumentet
inte är OK.
Artikeln från 1999 visade med all önskvärd tyd-
lighet att de kontrollmaterial som instrumenttillver-
karna tillhandahåller, i flera mycket viktiga avseen-
den är undermåliga. Felaktiga kalibreringar godkän-
des och accepterades av detta kontrollmaterial. Detta
ledde till en mängd felaktiga provsvar under flera
veckor i det rapporterade fallet.
Vattenbaserade kontroller är alltså vad instrument-
tillverkarna erbjuder sina kunder. Inget annat.
Det fanns då, 1999, och det finns idag, bättre alter-
nativ till vattenbaserade kontroller.
Alternativet är kontroller som innehåller hemoglo-
bin, antigen helblod eller kommersiella, ampullerade
hemoglobinlösningar. Dessa måste tonometreras, till
ekvilibrium, med en analyserad, känd gasblandning
före användning. Dessa kontroller har efter tono-
metrering, spårbart sanna referensvärden för pO
2
respektive pCO
2
.
Utveckling av QC materialet
Man kan tycka att åren efter 1999 borde ha lett till
en bättre produkt på kontrollområdet. Instrumenten
har utvecklats i takt med den elektrotekniska utveck-
lingen, men kontrollmaterialet är exakt detsamma
som 1999. Det är inget annat än färgat vatten. Färgat
vatten kunde inte buffra gasmolekyler 1999 och kan
det lika lite 2013.
Däri ligger hela problematiken. Vätskans (o-)för-
måga att buffra gasmolekyler.
Utvikning # 2 för tydliggörande; Begreppet tono-
metri som används i artikeln, är benämningen på
tekniken att ekvilibrera en gas eller gasblandning i
en vätska.
Pristiphora erichsonii (Foto: Henrik Alfthan).
