62 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2013
Laboratorieanalyser och hälsoekonomi
Mirja Mindemark och Anders Larsson
Roche Diagnostics Scandinavia AB, Bromma och Klinisk Kemi och Farmakologi,
Akademiska sjukhuset, Uppsala
Även om laboratorieverksamheten står för en relativt liten del av den totala sjukvårdskostnaden så är det
lika fullt en kostnad. Som utomstående (politiker) är det lätt att i budgeten se kostnaden för laboratoriet
men det är svårare att se de vinster som laboratorieverksamheten onekligen medför. Vi som arbetar på
laboratorierna är nog ense om att även om laboratorieanalyser kostar pengar så förkortar de utredningsti-
derna av patienterna och leder till mer korrekta diagnoser. Det medför således att laboratorieanalyser, om
de används korrekt, leder till besparingar inom andra delar av sjukvården.
Eftersom samma analys ofta används för en mängd
olika ändamål är det dock ofta svårt att beräkna vin-
sterna i vården ens om vi utgår från att analysen alltid
används på rätt sätt. Vi kan ta CRP som ett exempel. I
Norden är CRP en väletablerad analys som förbättrar
diagnostik och uppföljning av patienter med infektio-
ner eller inflammatoriska sjukdomar. Med tanke på att
vi i Norden använder CRP i stor utsträckning och att vi
har mindre antibiotikaresistens så kan användningen
av CRP antas bidraga till en minskad användning av
antibiotika och därigenom mindre antibiotikaresis-
tens. Utvecklingen av antibiotikaresistens är enligt
EU ett av de största hoten mot vår framtida hälsa
men något pris tycks inte ha satts på denna antibio-
tikaresistens.
Eftersom det är komplicerat att beräkna vinsterna
i vården av CRP är det också problematiskt att göra
en hälsoekonomisk analys av nyttan med CRP. Det
kan vidare konstateras att man i USA nästan inte alls
använder CRP för infektionsdiagnostik utan där är
CRP främst en markör för kardiovaskulär risk och då
använder man sig av högkänsligt CRP. Vid ett besök
hos husläkare i England för ett antal år sedan upp-
dagades att CRP även där var ett okänt begrepp. De
konstaterade krasst att det var billigare och gick fortare
att skriva ut antibiotika direkt än att först ta CRP så
varför skulle de använda CRP.
Vill man göra hälsoekonomiska analyser av labore-
rande måste man enligt vår uppfattning koncentrera
sig på analyser med mer specifika användningsom-
råden där man kan hitta enklare hälsoekonomiska
mått. Ett sådant exempel som vi tittat närmare på
är F-calprotectin som idag används i ganska stor
omfattning för att utesluta inflammatorisk tarmsjuk-
dom (främst Crohns sjukdom och ulcerös kolit). Man
räknar med att cirka 15% av alla patienter i primär-
vården har någon form av mag–tarmproblem, vilket
innebär att besvären är mycket vanligt förekommande.
Huvuddelen av dessa patienter har kolon irritabile
men bland alla dessa patienter döljer sig ett antal med
inflammatorisk tarmsjukdom som bör diagnosticeras
och få behandling.
Graffiti, Malmö (Foto: Per Simonsson)
