54 |
Klinisk Biokemi i Norden · 4 2013
Kvalitetsäkring av blodgasmätning
– fortfarande ett medicinskt riskområde
Bo Sandhagen, Klinisk Fysiologi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
Det är tidigare visat (1) att vattenbaserade kva-
litetskontrollmaterial för kontroll av blodgas-
analys under vissa omständigheter kan ge falskt
negativa kontrollsvar, d v s ge OK när instrumen-
tet i själva verket ger felaktiga provsvar, speciellt
för pO
2
.
Referens 1 redovisade att vid en
stor IVA-avdelning levererades
ca 1500 felaktiga provsvar, med
avseende på pO
2
, under 14 dagar.
Instrumentansvarig var i god tro
då det vattenbaserade kontrollma-
teralet från instrumenttillverkaren
gav OK
.
Samma kontrollmetod
används fortfarande. Tyvärr har väldigt lite gjorts
för att förbättra de medel som står tillbuds för att
stärka patientsäkerheten, i form av säkrare instru-
mentkontroll.
SWEDACs roll för patientsäkerheten
En särskild grupp sattes samman, på nordisk bas,
NORDBEL, för att skapa reda i regelverket. NORD-
BEL sattes samman p.g.a. de alarmerande problem
som redovisades i referens 1. Gruppen bestod av
flera internationella auktoriteter: Bo Sandhagen,
Lasse Larsson, Anders Kallner, Bertil Lindoff, Niels
Fogh-Andersen, Johan Kofstad och Birgitta Kuronen.
Gruppen kom gemensamt fram till att vattenba-
serade kontroller för blodgas inte duger för ackredi-
tering utan de måste kompletteras eller ersättas med
andra kontrollmaterial. Detta gäller speciellt för
p
O
2
.
NORDBEL rekommenderade SWEDAC att införa
krav för ackreditering av blodgasanalys, som dis-
kvalificerade vattenbaserade kontroller som enda
kontrollmaterial. För blodgasackreditering ställde
NORDBEL krav på kontroller av tonometrerat, hemo-
globinbaserat material, d v s helblod eller Hb-lösning.
Kontrollfrekvensen angavs till 2 nivåer/dag, 3 ggr/
vecka eller 3 nivåer/dag, 2 ggr/vecka. Övriga dagar
tilläts vattenbaserat material.
SWEDAC’s generella krav, att kontrollmaterialet
skall likna det prov som skall analyseras i instru-
mentet ifråga, var då uppfyllt, åtminstone några
dagar i veckan.
Instrumentleverantörens roll för
patientsäkerheten
Om kontrollmaterialet som instrumentleverantö-
rerna tillhandahåller, och som är nödvändigt för att
uppnå en adekvat nivå av patientsäkerhet, inte hål-
ler måttet, då riskerar vi att patienterna får felaktig
behandling och vårdkvaliteten blir lidande.
En viktig komponent i arbetet med att säkra ana-
lyskvaliteten är de kontroller, som används för att
visa instrumentanvändaren att instrumentet i fråga
är att lita på. Det vill säga att instrumentet visar rätt.
Kontroller är ett konstruerat provmaterial med kända
analysvärden.
Kontrollmaterialet tillhandahålls som regel av
instrumentleverantören då merparten av instrumen-
ten idag har någon form av automatisk QC. Dessa är
utan undantag instrumentspecifika och patenterade.
Man kan använda instrumenten utan dessa automa-
tiska kontroller, men de är förrädiskt praktiska. För-
rädiskt därför att alla instrumenttillverkarna endast
erbjuder de, för pO
2
, undermåliga vattenbaserade
kontrollerna.
Utvikning # 1 för tydliggörande; En instrument-
kalibrering
är inte detsamma som en kvalitetskon-
troll. Ett blodgasinstrument kalibreras för en eller
två punkter gällande alla analyter, allt mellan en
gång per 30 min upp till en gång per 120 min. Kali-
breringen skapar en referens för instrumentet mot
vilken patientprover sedan jämförs och rapporteras.
