![]()
46
| 3 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
Sänkningsreaktionen (SR)
har som undersökningsme-
tod inte förlorat i populari-
tet under gångna decennier
utan används fortfarande
på både hälsovårdscentraler
och sjukhus. Fördelarna
med undersökningen är att
den är både billig och enkel att utföra även
under anspråkslösa förhållanden, vilket gör
den till en av världens vanligaste laborato-
rieundersökningar. Sänkningsreaktionen är
en god mätare av ”akutfasreaktionen”, men
kan också användas som mångsidigt screen-
ingtest. CRP och SR kompletterar varandra
i den kliniska tillämpningen. Den senaste
tidens forskning visar att sänkan även kan
användas i bedömningen av riskerna för att
en patient ska insjukna i hjärtsjukdom.
Inledning
Historiskt går ”sänkan” tillbaka till antikens Grekland,
där man observerade att röda blodkroppars sedi
mentation ökade vid inflammationssjukdomar.
Blodsänkan (Erythrocyte Sedimentation Rate, ESR)
har behållit sin position som en av världens mest
använda laboratorieundersökningsmetoder för pati
enter inom såväl primärvården som sjukhusvården.
Fördelarna med sänkan i ett globalt perspektiv är att
undersökningen är billig och kan utföras under såväl
anspråkslösa laboratorieförhållanden som i moderna
laboratorier med automatiska analysapparater. wI
Finland görs uppskattningsvis två miljoner under-
sökningar årligen.
Mättekniken genomgick en påtaglig förbättring på
1920-talet då läkaren Alf Westergren standardiserade
mätningen: pipett, mättid, jämförelsevärden osv. (1).
Westergrens metod blev en ”gyllene standard”, mot
vilken dagens mätinstrument, metoder och appa-
rater har kalibrerats. Det finns många metoder och
instrument, men ”Westergrens gyllene standard” har
behållit sin position och resultatvärdena kalibreras
mot denna. Som grund för tolkningen av resultaten
finns referensintervall vilka tyvärr varierar mellan
olika användare.
I slutet av 1980-talet skedde en stor förändring då
vakuumrör kom ut på marknaden. Undersökningen
av sänkan utvecklades då provtagningsrör och mätrör
förenades i ett och samma rör samtidigt som det även
gynnade den hygieniska aspekten (2). Vakuumsänka
möjliggjorde även automatiska analysatorer som i
dag används i medelstora och stora laboratorier.
Kvalitetskontroller har förbättrats vilket har lett till att
sänkan som undersökningsmetod i dag är av högre
kvalitet än tidigare.
Sänkan har inte heller lämnats utanför den veten-
skapliga forskningen. Den är både ett kliniskt under-
sökningsinstrument och forskningsämne. Nya kli-
niska användningsområden kompletterar befintliga
(3-5). Utvecklingen av analysmetoden har medfört
en betydande ökning av variationer av såväl manuella
som automatiska metoder (6-9).
Trestegsreaktion
I enlighet med Westergrens rekommendationer är
mättiden för sänkan 60 minuter. Reaktionen sker då
i tre steg: myntrullebildning 10 minuter, sedimenta-
tion i jämn takt 40 minuter, hopklumpning av röda
blodkroppar 10 minuter. Den viktigaste faktorn som
påverkar sedimentationen är bildningen av myntrul-
lar. I de röda blodkropparna, liksom på cellernas yta,
finns normalt en elektrisk laddning, vilken leder till
att cellerna repellerar varandra (10). För myntrul-
lebildning behövs proteinbryggor mellan cellerna.
”Sänkan”
– Fortfarande en populär undersökningsmetod
Juha Horsti, PSHP Laboratoriokeskus, Tammerfors, Finland
juha.horsti@pshp.fi
