![]()
54
| 3 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
(Fortsat fra side 53)
Foto: Henrik Alfthan
att reagera maximalt är för långsamma för dagens
akutsjukvård
Enligt min uppfattning är sänkan för långsam för
uppföljning av akuta inflammatoriska reaktioner En
teoretisk nisch för sänkan är den kroniska inflam-
mationen (t ex reumatoid artrit) där en långsam
markör teoretiskt skulle kunna jämna ut de snabba
svängningarna från dag till dag det finns också
många reumatologer som förespråkar sänka som
inflammationsmarkör för autoimmuna sjukdomar
Samtidigt finns det ungefär lika många reumatologer
som förespråkar CRP för samma indikation
För ett antal år sedan studerade vi olika inflam-
mationsmarkörer hos en grupp patienter med reu-
matoid artrit för att se på korrelationen mellan olika
inflammationsmarkörer Vad vi såg var att det var en
stor variation i utfallet av olika mått på sjukdoms-
aktiviteten (morgonstelhet, vilosmärta, antal svullna
leder och Stoke, Ritchies och Thompsons index) och
dålig korrelation mellan sjukdomsmått och nivåerna
av de olika inflammationsmarkörerna i motsats till
detta var det en mycket god samstämmighet mellan
de olika inflammationsmarkörerna som vi studerade
(1) Min personliga tolkning av denna studie var att
man i den kliniska bedömningen kunde bli mer
enhetlig men att det var ganska egalt vilken av inflam-
mationsmarkörerna man använde de är då bättre
att använda en billig och lätttillgänglig markör som
CRP än analyser som är dyrare och/eller har längre
svarstider
Mina råd till kliniker
Mitt allmänna råd när jag föreläser för husläkare är
att man i första hand bör lära sig att tolka resultaten
från en inflammationsmarkör och då är enligt min
uppfattning CRP förstahandsvalet Enligt min upp-
fattning kan CRP i stort helt ersätta SR och oftast
även vita som infektionsmarkör När vi har fortbild-
ningsinsatser för husläkare framskymtar det att en
betydande del av sänkaanalyserna görs på äldre för
att bibehålla en god patientrelation Man fortsätter
att ta sänka på de äldre där det är en rutin men man
undviker att börja ta sänka regelmässigt Många äldre
som kommer på årskontroller har varit med om att
man kontrollerat sänkan i 40 år eller mer
Varje år har man kontrollerat sänkan
och har den varit låg så har det varit ett
kvitto på att man är frisk Patienten har
under 40 år lärt sig att sänkan är viktig
och blir nöjd då sänkan kontrollerats för
då har man blivit ”riktigt undersökt” Att
då som ny doktor komma och säga att det
patienten lärt sig under 40 år är helt fel är
en svår pedagogisk uppgift och det finns
påtagliga risker för att patienten förlorar
förtroende för den nya doktorn Flera
sänker tas därför på patienter som är åttio
år eller äldre för att bibehålla patientkon-
takten och man kommer att fortsätta med
att mäta sänkan årligen så länge patienten
lever det är egentligen inte annorlunda
än när doktorn lyssnar på hjärtat och
lungorna och sedan tittar en stint i ögonen och säger
att man ser frisk ut Man går sedan hem och känner
sig mycket piggare den psykologiska effekten av att
få höra att man är frisk kan inte underskattas För
detta ändamål (hos äldre där man kontrollerat sänkan
i många år) finns det ingen annan metod som kan
ersätta sänkan! För övriga applikationer så rekom-
menderar jag i första hand CRP eller elektrofores (vid
myelommisstanke)
Referenser
1 Arvidsson NG, Gudbjörnsson B, hällgren R,
larsson A Concordant message of different
inflammation markers in patients with rheu-
matoid arthritis Upsala J Med Sci, 1998;103:
35-42
