![]()
47
| 3 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
En tillsättning av vissa proteiner möjliggör även
att cellerna aggregerar i högre utsträckning.
Sedimentationen står i direkt proportion mot skill-
naden i tätheten hos myntrullarna och plasman och
omvänt i proportion mot plasmans viskositet. I en del
länder tillämpas viskositetsbedömning som ersätt-
ning för sänkan, eftersom undersökningarna har god
korrelation.
Akutfasreaktion
Infektion, inflammation och vävnadsdöd orsakar i
organismen en s.k. ”akutfasreaktion”, vilken är krop-
pens ospecifika sätt att försvara sig mot skada. Feber,
leukocytos och förändringar i koncentrationen av
plasmaproteinerna är tecken på den reaktion som
cytokinerna förmedlar under de närmaste timmarna
och dagarna. Koncentrationen av ”den akuta fasens
proteiner” (bl.a. CRP, SAA, fibrinogen, haptoglobin,
α-1-antitrypsin) stiger med koefficienten 0.5−1000,
däremot sjunker halterna av transportproteinerna
(albumin, transferrin, prealbumin). CRP är känsli-
gast av proteinerna och en ökning sker efter 6−12
timmar. Halveringstiden är några timmar vilket
betyder att även sänkningen av halten sker snabbt.
CRP är en god undersökningsmetod genom sin
känslighet vid diagnostiseringen under den akuta
fasen och för uppföljning och prognos. CRP har
ingen betydande inverkan på sänkan på grund av
dess ringa molekylstorlek.
Av proteinerna påverkas sänkan mest av det stora,
asymmetriska fibrinogenet och minst av immu-
noglobulinerna IgG, IgA, IgM, vars koncentrationer
i plasma förändras långsamt. Sänkan lämpar sig
inte lika väl för diagnostisering och uppföljning av
akuta inflammationssjukdomar som CRP. Styrkan
hos blodsänkan finns i diagnostiseringen av kroniska
inflammationssjukdomar (t.ex. ledgångsreumatism,
ulcerös colit), där den ger en känslig och långsiktig
bild av sjukdomsförloppet (11).
CRP och SR kompletterar alltså varandra. Parikh et
al. konstaterar i en studie om jättecellsarterit att CRP
och SR tillsammans är en avsevärt känsligare markör
än om de används enskilt (12).
Mätmetoder
Med Westergrens metod tas blodprov (4 delar) i
citratrör (1 del, 109 mmol/l) för att förhindra koagu-
lering. Metoden är känslig eftersom mätrörets längd
är 200 mm och omkretsen 2.5 mm. För vakuumsän-
kan tas provet direkt i ett rör med tillsatt citrat (100
mm x 9 mm), varvid det mellan metoderna finns en
ickelineär korrelation som används för att överföra
resultaten till Westergrens resultatnivå. Motsvarande
korrelationer kommer till användning för att kor-
rigera olika metoders, instruments och automatiska
apparaters resultatnivå till Westergrens resultatnivå.
Utspädningen av blod med citrat (1+4) innebär att
provet inte kan användas för andra bestämning-
ar i laboratorium. Detta fördyrar undersökningen.
Sänkan kan också tas ur EDTA-blod så att provet
kan användas för hematologiska undersökningar.
Detta är ekologiskt riktigt och det finns apparatur
för ändamålet. Korrelationstolkarna till Westergrens
metod är användbara för såväl manuellt som automa-
tiskt utförda analyser (6, 7, 9, 13).
Att späda ut EDTA-provet med citrat (1+4) rekom-
menderas inte, eftersom det då finns två olika anti-
koagulanter. Metoden ger felaktiga sänkningsresultat
(14). Tyvärr använder 68% av Finlands laboratorier
denna ”icke rekommendabla metod” och bara 20%
EDTA/Westergrens metod (13, 15). Andelen labora-
torier som tillämpar automatiska analysapparater har
ökat radikalt från år 2000 (15.9%) till år 2006 (52.9%).
I B-SR kvalitetsäkringsprogrammet 2008 för
Westergrens metod var medelvärdet 47.9 mm/h och
CV% 21.3 (n=81) medan medelvärdet för vakuum-
metoden var 47.7 mm/h och CV% 19.6 (n=153).
Med automatiserad metod var motsvarnade värden
55.5 mm/h och CV% 20.3 (n=218).
Felkällor
Förändringar i de röda blodkropparnas form, storlek
och antal påverkar förmågan att bilda s.k. myntrul-
lar. Anisocytos, poikilocytos, sfärocytos, acantocytos
och mikrocytos minskar bildningen av myntrullar
och makrocytos ökar den. Antalet röda blodkroppar
påverkar mätvärdena så att sänkningsreaktionen är
förhöjd vid erytropeni och normal vid erytrocytos.
Heparin och plasmaersättning orsakar felaktigt höga
värden.
På grund av variationen mellan metoder används
korrelationskurvor. Dessa bör alltid vara uppdaterad
med Westergrens metod och referensintervallen.
Mätningstemperaturen påverkar resultatet och Wes
tergrens rekommenderade intervall 18-25 ˚C är kan-
ske för brett. Temperaturen är en viktig felkälla
till SR! Högre temperatur ger falskt höga värden.
(Fortsætter side 48)
