Klinisk Biokemi i Norden Nr 3, vol. 21, 2009 - page 48

48
| 3 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
Av tekniska felkällor är den viktigaste felkällan kan-
ske att provet blandats för dåligt.
Referensintervallen
Referensintervallen är av stor betydelse för att läkaren
ska kunna tolka resultatet och ta beslut om vårdåt-
gärder. För att undvika fel bör referensvärdena vara
korrekta. Sänkan påverkas av ålder och kön. Det leder
till att beslutsgränserna för patologisk sänka varierar
kraftigt mellan olika husläkare.
Av finländska laboratorier tillämpar 35% referens­
värden där åldersfördelning saknas. Övriga laborato­
rier (65%) använder rekommenderad ålders­fördelning
men med viss variation (5). Rekommenderade vär-
den är (16,17):
B-SR (mm/h)
kvinnor
män
Under 50 år
20
15
Över 50 år
30
20
Över 85 år
42
30
Sänkans kliniska tillämpning
Sänkningsreaktionen används inom primärvården
som screeningmetod för olika sjukdomar för exempel
cancer och reumatologiska tillstånd men också för
att följa inflammatoriska processer specifikt. Man
bör dock komma ihåg att den inte helt utesluter alla
sjukdomar (18).
I en norsk studie (19) lämnade 559 patienter
SR-prov, varvid hälften analyserades för diagnostiskt
bruk och 1/3 för uppföljning av vård. Läkarna konsta-
terade i analysen att sänkningsreaktionen är en befo-
gad undersökning. I 60% av fallen bekräftade sänkan
läkarens kliniska bedömning av patienten, medan
läkaren i 22% av fallen konstaterade liten eller ingen
nytta av provet. Läkarna ansåg även att sänkan är en
mycket användbar om patientens specifika diagnos är
känd. Den viktiga praktiska betydelsen är att sänkan
förstärker läkarens diagnos.
Patienter med hög sänka (över 100 mm/h) är ett
välbekant fenomen. I allmänhet klargörs orsaken
genom noggrann klinisk undersökning och vid behov
fortsatta laboratorie- och röntgenologiska undersök-
ningar. I en studie utförd av Ford et al. (20) konstate-
ras följande tillstånd förorsaka hög sänka. Detta visar
ju tyvärr att SR saknar specificitet:
• cancer 28% (varav myelom 7%)
• reuma- och bindvävssjukdomar 20%
• njursjukdomar 11%
• polymyalgia rheumatica 6%
• övriga sjukdomar 41%, av vilka infektioner utgör
den största andelen.
När man utreder orsakerna till hög sänka är fortsatta
undersökningar, bl.a. fullständig blodbild och serum-
protein-elektrofores, i nyckelställning (18). Sänkan är
inte särskilt bra som M-komponent/myelom markör.
Sänkan reagerar kraftigare på stora proteiner som
t.ex. intakt IgM men reagerar betydligt sämre på lätta
kedjor. Eftersom den senare M-komponentstypen
har sämre prognos så är detta inte optimalt (22).
Uppföljande analyser beror ju också på vilka kliniska
symptom och fynd patienten har.
Hjärt-kärlsjukdom har länge räknats till inflam-
mationsjukdomarna (23, 24). Sensitivt CRP har en
viktig roll som känslig indikator i diagnostisering-
en av en subklinisk inflammation eller infektion.
Ett lätt förhöjt CRP har visat sig vara förenat med
en ökad risk för koronarsjukdom (CRP:s relativ risk
1.45, medan sänkans är 1.30) (23).
Erikssen et al. (24) har i en studie använt Cox
regression som analysmetod och konstaterat i en
omfattande 23 år lång studie (2014 män, 40−60 år)
att sänkan är ett tillförlitligt test vid prognostisering
av dödlighet i hjärtsjukdom (relativ risk, RR, 1.59).
Sänkan är för patienten en god prognosmarkör när
det gäller olika former av alla aterosklerotiska hjärt-
sjukdomar. För den enskilda patienten är risken ökad
när SR är > 15 mm/h. Hos män med totalkolesterol
över 8 mm/l noterade studien en lika hög mortalitets-
risk (RR, 1.33). Sänkans styrka är dess tillförlitlighet
vid ”tysta” långvariga inflammationer.
Sänkan är globalt sett i dag ett test som erbjuder
mångsidiga användningsmöjligheter och som tidens
tand inte lyckats nagga i kanten.
Sammanfattningsvis: Sänkan är en vanlig analys och
den kommer säkert att fortsätta vara så under många
år framåt. Man skall dock vara medveten om att den
har en hel del svagheter i likhet med våra övriga ana-
lyser. Jag ser den främst som en markör för kroniska
inflammatoriska tillstånd där man vill jämna ut dag
till dag skillnaderna.
(Fortsat fra side 47)
(Fortsætter side 50)
1...,38,39,40,41,42,43,44,45,46,47 49,50,51,52,53,54,55,56,57,58,...60
Powered by FlippingBook