32 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2016
Trettio år senare, 1955, föreslogs termen hemoly-
tiskt uremiskt syndrom, HUS, hos barn som drabbats
av njursvikt, hemolytisk anemi och trombocytopeni.
I början av 1960-talet började man misstänka att en
infektion låg bakom dessa HUS-fall hos små barn. Det
dröjde dock till 1983 innan man med säkerhet kunde
identifiera att det orsakades av en bakteriell tarminfek-
tion med Escheria coli och att det var särskilda E.coli-
stammar som producerade ett specifikt toxin som var
”boven i dramat”.
1975 beskrevs HUS hos barn utan föregående
tarminfektion och att det sågs inom vissa familjer.
Fortsatt forskning kunde visa att olika mutationer,
förändringar, i specifika gener som kodar för faktorer
av betydelse för aktiviteten i komplementsystemet
fanns hos dessa barn. Eftersom orsaken inte var en
bakteriell infektion benämndes dessa tillstånd för
atypisk HUS, aHUS.
I början av 1980-talet gjordes observationer att den
så kallade von Willebrand-faktorn var onormalt lång
hos patienter med kronisk, återkommande trombotisk
trombocytopen purpura, TTP. Trombotisk trombocy-
topen purpura är ytterligare ett tillstånd som uppfyller
kriterierna för ett TMA syndrom. Ytterligare forskning
kunde i slutet av 1990-talet fastslå att dessa patienter
saknade normal funktion i ett särskilt enzym vars
uppgift är att klyva von Willebrand-faktorn ned till
kortare längder. Enzymet benämns ADAMTS13.
Orsaker till det trombotiska mikroangiopati-
syndromet
Vi vet idag att det finns flera olika bakomliggande
orsaker som
primärt
leder till TMA. De ger alla en
likartad klinisk bild men såväl de bakomliggande
patofysiologiska mekanismer skiljer sig åt som de
behandlingsstrategier som blir aktuella. Det kan
först delas in ärftliga,
hereditära
, och i
förvärvade
grundorsaker. Bild 2 visar hur man för närvarande
delar in de olika bakomliggande orsakerna till TMA.
Hereditära TMA
De båda ärfliga formerna
metaboliskt medierad
och
koagulationsmedierad TMA
drabbar i de allra flesta
fall barn redan före ett års ålder. De insjuknar då
i akut njursvikt. Hos dessa barn ses homozygota
mutationer i vissa specificerade gener. Behandlingen
av metaboliskt medierad TMA består av injektioner
med vitamin B
12
och folsyra. Barn med koagulations-
medierad TMA behandlas med infusioner av plasma.
Trots detta utvecklar de ofta uremi och behöver så
småningom njurtransplaneras.
Den hereditära formen av
TTP
beror på en brist
av enzymet ADAMTS13, som i sin tur orsakas av
mutationer av dess gen. Som ovan nämnts har enzy-
met ADAMTS13, som produceras i endotelcellen,
till uppgift att klyva de långa formerna av koagula-
tionsfaktorn von Willebrand i kortare bitar. Om en
Bild 2. Schematisk indelning i de bakomliggande orsakerna till syndromet trombotisk mikroangiopati.
TMA
Förvärvad
Hereditär
Komplement
medierad
Shiga-toxin
medierad
(STEC-HUS)
Läkemedels-
medierad
Immunologisk
Toxisk
ADAMTS13
brist (TTP)
Komplement
medierad
ADAMTS13
brist (TTP)
Koagulations
medierad
Metaboliskt
medierad
