40 |
Klinisk Biokemi i Norden · 2 2016
Fria lätta kedjor i spinalvätska kan på sikt ersätta
analys av oligoklonala band i cerebrospinalvätska
Anders Larsson, Klinisk Kemi och Farmakologi, Uppsala
På vårmötet i Klinisk Kemi 2015
som hölls i Örebro, presenterades
en poster från Laboratoriemedicin
Klinisk Kemi Universitetssjuk-
huset Örebro, där man jämförde
analys av oligoklonala band med
analys av fria lätta kedjor i cere-
brospinalvätska (1). Man hade
analyserat 98 patientprover varav 24 prover hade
oligoklonala band och man fann en mycket god
överensstämmelse mellan förekomst av oligoklonala
band och ökade nivåer av fria lätta kedjor. Det var nog
många av deltagarna inklusive jag som fann postern
tankeväckande. Ett tydligt exempel på värdet av att
deltaga i våra nationella och nordiska möten inom
klinisk kemi.
Proteinelektrofores med isoelektrisk fokusering
(IEF) av cerebrospinalvätska och jämförelse med
serum/plasma är en mycket viktig del i diagnostiken
av multipel scleros (MS). Förekomst av oligoklonala
band i cerebrospinalvätska som ej finns i serum/
plasma och/eller förhöjt IgG-index är väletablerade
markörer för MS. Förekomst av oligoklonala band är
dock ej specifika för MS utan kan även ses vid andra
neuroimmunologiska sjukdomar som t.ex. vaskuliter,
sarkoidos och SLE men även vid infektioner i cen-
trala nervsystemet (t.ex. Borrelia). Vilken betydelse
de oligoklonala banden har för sjukdomsprognosen
vid MS är något oklart. I en studie från 1996 visade
en brittisk forskargrupp att MS-patienter utan oligo-
klonala band hade en bättre prognos än de patienter
som hade oligoklonala band (2). Det var dock en
relativt liten studie och en senare svensk studie har
inte kunna visa att förekomst av oligoklonala band
har någon prognostisk betydelse (3). Även om oligo-
klonala band är väldigt väletablerat så har metoden
Ljusblå vintergröna (Vinca difformis). Foto: Alexandra Alfthan.
