![]()
16
| 4 | 2004
Klinisk Biokemi i Norden
Mera systematiska riktlinjer för utbyggnad och kva-
litetssäkring av den kliniska kemin i Skandinavien
diskuterades och rekommenderades vid ett möte i
Oslo 1970. I Arild höll man 1972 en konferens och
utarbetade riktlinjer för vidare- och efterbildning av
läkare, kemister och farmaceuter för hela norden.
År 1977 bildades
Nord Kem
,-ett mer strukturerat
samarbete- initierat av den Nordiska föreningen för
standardisering av metoder, praktiska förslag till ter-
minologi, kontroller, rutiner och utbildningsregler.
Internationella samarbetet utökades med kontakter
med IFCC, IUPAC, ECCLS, FESCC. Flera av våra med-
arbetare har arbetat under många år för att utveckla
det internationella samarbetet. Anders Kallner har
representerat IFCC styrelse under många år, Carl-
Henric de Verdier har varit Nord Kem representant
under hela dess verksamhetstid, Sven Lindstedt
representerade bl a i IUPAC och Magnus Hjelm var
mycket aktiv i ECCLS. Alla är de organisationer som
arbetat för utbildning, kvalitet, metodkontroll och
kvalitetssäkring.
Kvalitetssäkring i Sverige
Man gjorde i 1950-talets tidigare del ett utskick av
samma blodprov till ett stort antal laboratorier i
Skåne och Danmark. Spridningen av hemoglobin-
värden vid dessa laboratorier avslöjade hur utomor-
dentligt dålig precision och riktighet var. Detta var
ett av många incitament till höjande av kvaliteten
på analyser med kontroll av precision och riktighet.
1974 anordnades nordiskt symposium om regional
kvalitetskontroll i Stockholm. Den norske professorn
Lorenz Eldjarns insatser för att bygga ett system för
kvalitetskontroll med nya kvalitetsmaterial av hög
klass var en viktig faktor, seronorm blev ett begrepp.
I Sverige utökades extern kvalitetssäkring regionalt. I
Uppsala-regionen hölls regelbundna möten och likar-
tad organiserad verksamhet infördes för kontrollsys-
tem i väst-Sverige med Göteborg som arrangör och
under en tid fanns motsvarande även i Stockholm
och Umeå. Under senare år har en gemensam svensk
kontrollinstitution vuxit upp, 1992 bildades SEQLA,
sedan 1996 namnändrad till Equalis.
1993 infördes ackreditering. En oberoende myn-
dighet-Swedac- inspekterade laboratorier och efter-
såg att de utförde och dokumenterade sitt arbete
enligt föreskrivna normer. Systemet har ytterligar
byggts ut och gäller även internationellt. Nästan
alla svenska klinisk kemiska laboratorieenheter är
numera ackrediterade.
Nya metoder och kunskaper och vetenskaplig forsk-
ning från olika grupper har gradvis ökat. De viktigas-
te forskningslaboratorierna i Malmö, Lund, Göteborg,
Uppsala, flera laboratorier i Stockholm och Umeå.
Viktiga områden att nämna är proteinkemi i Malmö,
startat av Carl-Bertil Laurell, ämnesomsättningssjuk-
domar i Göteborg med Sven Lindstedt som ledare,
steroid- och gallsyreforskning i Lund och Stockholm
med bl a Rolf Blomstrand och Arne Norman och
kvalitetssystemarbete i Uppsala lett av Carl-Henric
de Verdier och metabola studier i Umeå med Stefan
Marklund som inspiratör, detta fram till 1990-talet
Lista över vetenskapliga publikationer från
olika laboratorier trycks sedan drygt 15 år i
Medlemsbladet.
En gemensam nordisk vetenskaplig tidskrift
Scandinavian Journal of Clinical Laboratory
Investigation tillkom 1949 på norskt initiativ. I den
har åtskilligt av nordiskt kliniskt kemisk vetenskap
publicerats.
Redan 1928 publicerade Lisa Boström Kliniska labo-
rationsmetoder, Laborationsteknik för sjukhus, och
1947 sammanställde Greta Hammarsten Kliniska
laborationsmetoder utgiven av Astra. 1950 kom
Birger Herners Klinisk laboratoriediagnostik, en
mera klinisk framställning
Carl-Bertil Laurell med flera utgav Kompendium
i klinisk kemi 1968, senare upplaga omdöpt till
Laurells Klinisk kemi i praktiskt medicin.
År 1975 startade medlemsbladet
Klinisk kemi
med
Kristoffer Hellsing som redaktör. Det har varit det vik-
tigaste informationsmaterialet från och om föreningen
och dess aktiviteter sedan dess. En motsvarande med-
lemstidskrift för
Klinisk kemi i Norden
startade 1989
också med Kristoffer Hellsing som redaktör.
Mer utförlig beskrivning och referenser finns i
Svensk Förening för Klinisk Kemi blir 50 år, J
Killander, Klinisk Kemi 2004.
Mer historia om Den Nordiska föreningen, och
om de Klinisk kemiska föreningarna i Danmark,
Finland, Island och Norge och om Nordkem finns i:
Klinisk Kemi i Norden,suppl 1997.
