Mätosäkerhet inom laboratoriemedicin
GUM tillhandahåller grundbegrepp för mät–
osäkerhetsberäkningar som är de samma för alla
typer av verksamheter och mätningar, t ex kemi,
fysikalisk kemi, klinisk fysiologi, laboratorie–
medicin etc. Den använder också samma grund–
begrepp för kalibrering och provning. Även om
grundbegreppen
är
och bör vara identiska,
är
de
viktigaste orsakerna till mätosäkerhet olika inom
kemiska laboratorier på ena sidan och inom labo–
ratoriemedicin på den andra.
Nu när de nya ISO- standarderna 15189 och
17025 kräver mer omfattande uppföljning och
rapportering av mätosäkerhet flnns betydande ris–
ker att de största resurserna inom laboratoriernedi–
cm satsas på den analytiska mätosäkerheten som
ackrediteringsmyndigheterna har störst kompetens
att bedöma, medan de medicinskt mest relevanta
or akerna
till
diagnostisk osäkerhet (ofta medicin–
ska och kundrelaterade orsaker) kommer i sky–
mundan och får släppa till resurser till de medi–
cinskt mindre betydelsefulla tekniska frågorna.
Kemiska laboratorier vs laboratoriemedicinska
laboratorier
Det primära målet för alla mätosäkerhetsberäk–
ningar är att ge avnämarna av mätresultaten en för
deras verksamhet optimal bild av den osäkerhet
som finns i resultaten och därmed bättre klinisk
relevans och kvalitet i de beslut som de fattar.
Inom sjukvården är naturligtvis den viktigaste
frågan om en sjukvårdsmässigt viktig ökning eller
minskning av koncentrationer har ägt rum för en
viss analys och en viss patient.
Kemiska och laboratoriemedicinska laborato–
rier skiljer sig på flera avgörande punkter:
Några viktiga principiella och praktiska skillnader mellan kemiska laboratorier och
laboratoriemedicin
Laboratoriernedido
Kemiska laboratorier
Reagens
Tillverkas som regel inom industrin
Bereds oftast i laboratoriet
Metodologier
In
vitro diagnostiska metoder framtagna och
Metoder i enlighet med nationella
optimerade av diagnostikaföretag
eller internationella standarder
Mätinstrument
Designade, tillverkade och använda
Öppna, flexibla utrustningar
för ett speciellt spektrum av mätningar
Antal metoder
Samma patient och prov kan under sin
Samma prov möter som regel
eller instrument
diagnostikoch behandling möta ett stort
en mätmetod eller mätinstrument
antal mätmetoder och mätinstrument
Svarstider
Av avgörande betydelse
Någon dag hit eller dit har ingen
avgörande betydelse
Osäkerhet
Faktorer rangordnade
från
störst
I huvudsak relaterad till analytisk
till minst som bidrar till den
variation
diagnostiska osäkerheten:
l.
Biologisk variation
2. Provtagningsvariation
3. Misstag
4. Analytisk variation
5. Provtransport
En stor andel av den diagnostiska osäkerheten för
laboratoriemedicinska data finns i de pre- och
postanalytiska faserna. Naturligtvis är situationen
olika för olika komponenter. Bilden nedan bygger
inte på några vetenskapliga data, utan har som
viktigaste syfte att illustrera att den del av den
diagnostiska osäkerheten som beror på analytisk
variation är bara en del bland flera av den totala
diagnostiska osäkerheten.
Klinisk Kjemi
i
Norden 3, 2001
11
