Riga med att sätta igång efterspaningar efter våra
lådor.Därefterfanns intetannat attgöraänattvänta
och koppla av tills dess att lådorna dök upp.
På flygplatsen möttes vi av dr DainaSinkevicha
som vid det tillfället var vice ordförande i den
lettiska laboratorieläkarföreningen och chef för
laboratoriet på det diagnostiska centret. Hon tog
väl hand om oss och vi tillbringade lördags–
eftermiddagenoch lördagskvällen tillsammans med
henne och två lettiska kollegor.
På söndagen hade man ordnat sightseeing för
Inger och mig i Riga, som en gång i tiden var
Sveriges största stad. Tyvärr var det full snöstorm
såvi kunde inte riktigt njutaav allavackrabyggna–
der som fanns där. På kvällen besökte vi operan i
våra värdars sällskap; några lådor hade ännu inte
dykt upp.
Nåväl, påmåndagsmorgonen hade ett 15-20-tal
kunskapstörstandekliniskakemister samlatspådet
diagnostiska centret och jag började med mina
lektioner. Bland åhörarna fanns även Inger Gus–
tafsson som ännu inte fått någon utrustning att
iordningställa. Men som väl var stördes lektionen
så småningom av att en person kom in och gick
fram till Ingerochviskade ihennes öra varpå Inger
glatt vinkade åtmig och försvann ut. Utrustningen
måste således ha kommit tillrätta och Inger satte
iväg för att iordningställa den medan jag fortsatte
att prata teori. Så på eftermiddagen kunde ävendet
praktiska arbetet sätta igång.
Den första dagen började vi med teori om pro–
teinsyntes och elektroforestekniker. Vidare berör-
126
de vi kortfattat olika tekni–
ker för kvantilering av spe–
cifika proteiner med bl a
Manciniteknik, raketteknik
ochnefelometri-turbidime–
tri. Därefter vidtog den
praktiska delen av kursen
med iordningställande av
elektrafaresapparaturen
ochbuffertarsamtgjutande
av plattor. Så fick kursdel–
tagarna utföra agarosgele–
lektrofores av plasmaprov
medden teknik somvi van–
ligen använder i vårt land.
Dessutom fick kursdelta–
garna lärasigattkoncentre–
ra urin- och spinalprov på ett lämpligt sätt för att
kunna göra elektraforetiska undersökningar även
på sådana prov.
Dag två ägnades helt åt praktiska övningar lik–
som endel av dag tre. Vidde praktiskaövningarna
ingick även kvantitering av specifika proteiner
medMancini- och raketteknik
Den tredje dagen fortsatte den teoretiska under–
visningen med genomgång av olika proteiner och
deras förändringar vid olika sjukdomstillstånd.Vi
hade också övningar då det gällde tolkning av
plasma-, urin- och spinalproteinmönstret Dess–
utom demonstrerade vi separation av isoenzym
och lipoproteiner med elektraforetisk teknik.
Under dag två som ju helt ägnades åt praktiskt
arbete för laboratorieläkarna hade jag själv 4 x 2
lektionstimmar för ett 40-tal kliniker. Vid dessa
behandladeskortfattatelektrafarestekniksamtolika
metoder för att kvantitera proteiner. Därefter be–
handlade vi olika typer av proteiner som trans–
portproteiner, akutafasproteiner, immunglobuliner
och komplementsystemet Vidare diskuterade vi
M-komponenter, urin- och spinalproteiner samt
något liteom lipoprotein-och isoenzymseparation.
För de kliniskt verksamma läkarna var huvudvik–
ten lagdpådenkliniskadelenmedbl a indikationer
och tolkning av resultaten för denna typ av under–
sökningar.
Undervårfritidpåkvällarna togY åravärdarhand
om oss på ett fantasti
kt
ärt. Yi \·ar hembjudna till
ett flertallaboratorieläkare under veckan, 4 "hem–
besök" och ett operabe-ö- hann vi med. Under
Klmisk Kemi
i
Norden 4. 1996
