tens vad beträffar att hjälpa kliniska kollegor i det
dagliga arbetet med att ställa diagnos och följa
effekter av terapi. Kliniska kemister måste bevara
och kontinuerligt underhålla den kliniska kom–
petensen. En isolering inom laboratoriets väggar
med fokusering på metoder, instrument, datorer
och ackreditering leder till att disciplinen ifråga–
sätts som en integrerad del av sjukvården och
fjärmar många studenter från att välja specialise–
ring iKliniskkemi ochpåverkarvårakollegors syn
på oss. Läkare som rekryteras till Klinisk kemi
måste ha intresse för både klinik, forskning och
undervisning. Vi bör dessutom förvissa oss om att
han eller hon har god förmåga att samarbeta och
förutsättning att utvecklas till en bra ledare.
Specialistutbildning i Klinisk kemi
Nationell studierektor
SFKK har sedan några år haft en nationell studie–
rektor för specialist-utbildningen. Systemet har
fungerat väl och SFKK avser att fortsätta med
denna funktion. En detaljerad arbetsbeskrivning
för studierektor har fastställts av föreningen (Se
hemsidan). Observera exempelvis att vår studie–
rektor skall godkänna alla studieplaner för ST–
läkare. studierektor finansieras solidariskt av lan–
dets samtliga läkarbemannade laboratorier.
Utbildningsbok för specialistutbildningen
Med studierektors hjälp har en utbildningsbok ut–
givits. Denna innehåller en målbeskrivning och
information om hur målbeskrivningen uppfylles.
Dessutom finns detaljerad information för handle–
dare, specifikaförslag tillkurser, kravpåutbildande
enhet, arbetsrättsliga bestämmelser, beskrivning
avhuvudutbildning resp. sidoutbildning, litteratur–
anvisningar, administrativ utbildning och forskar–
utbildning, synpunkterpåpraktikplaceringar, samt
beskrivning av den frivilliga examinationen.
Utbildningsboken är också tillgängligvia Internet.
Specialistexamen
Med hänsyn till att antalet tjänster inom Klinisk
kemi minskar, är det angeläget att de läkare som
rekryteras får en specialistutbildning av förstklas–
sig kvalitet. Det är SFKK:s mål att specialist–
utbildningen skallleda fram till genomförande av
den frivilliga specialistexamen och att det skall
upplevas som en förmån att deltaga i denna.
136
SPUR-inspektioner
Efter genomförd enkät bland chefsöverläkare re–
kommenderar SFKK tillsammans med SKKF att
laboratorier med ansvar för specialistutbildning
regelbundet inspekteras genom SPUR. SKKF har
utsett en inspektör för dessa uppgifter.
Gränsdragningmotandra laboratoriespecialiteter
Bildandet av laboratoriemedicinska enheter är
logistiskt och ekonomiskt motiverat. Geografisk
samlokalisation gynnar samutnyttjande av instru–
menteringarbådeför rutinproduktionochför forsk–
ning. SFKKanseratt specialistutbildningarna inom
varje ingående specialitet skall bibehållas men att
behov finns att varje specialist
i
Klinisk kemi
subspecialiserar sig inom tex endokrinologi, koa–
gulation, härnatologi etc. för att bättre uppfylla
förväntade kompetenskrav från sina kliniska
kollegor. SFKK anser att på universitetssjukhus är
det logiskt att det medicinska ansvaret för t.ex
läkemedelsanalyser ligger på Klinisk farmakolog,
medan Klinisk immunolog bör ansvara för t.ex.
allergianalyser. Analysproduktionen däremot, bör
utföras där detta kan ske mest kostnadseffektivt.
Forskning ochforskarutbildning
Det är önskvärt att specialistutbildning kopplas
med en forskarutbildning och att huvuddelen av
forskarutbildningen fullgöres inom specialist–
utbildningens ram. SFKK anser mot denna bak–
grund att enbetydandedel av samtligaspecialistut–
bildningar bör fullgöras vid universitetsklinik. Det
är angeläget att Klinisk kemi i likhet med övriga
kliniska laboratoriespecialiteter behåller sin roll
inom sjukvården som centrum för klinisk forsk–
ning.
Fortbildning
SFKK:s aktiviteter inom fortbildning är för närva–
rande blygsamma. Närvaron vid fortbildnings–
aktiviteteri sambandmedvårmötenoch riksstämma
är så låg att det är svårt att motivera ytterligare
satsningar inuläget. Styrelsenavserdockatt stimu–
lera till fortbildningskurser inom specifika kun–
skapsområden så snart det ekonomiska läget tillå–
ter detta.
Klinisk Kemi
i
Norden 4. 1996
