Klinisk Biokemi i Norden Nr 4, vol. 8, 1996 - page 18

TredjeBaltiskakongressen i laboratoriemedicin
ÅKEHOLMGÅRD,
Grums
Denna kongress hölls i Riga under tiden 6-8 sep–
tember 1996. Arrangörervar theLatvianSocietyof
Laboratory Specialists. Kongressen leddes av sin
presidentZeltiteRusa frånRepublic Clinical Hos–
pital i Riga.
Kongressen ägde rum i Jurrnala, beläget cirka 2
mil utanför Riga vid kusten. Platsen är en populär
badort, som tidigare disponerades av nomen–
klaturan. I Jurmala finns det Science House, som
härbärgerade kongressen. Till Science House hör
även ett hotell.
Kongressen samlade cirka 300 deltagare, natur–
ligtvis huvudsakligen från Estland, Lettland och
Litauen. Dessutom fanns på plats den engagerade
grupp skandinaver, som deltagit i förarbetet i den
internationella vetenskapliga kommitten.
Påkongressen behandlades bland annat följande
ämnen med föredrag
- Diagnostik av njursjukdomar.
Vytautas Razukas, Olle Aspevall.
- Ackreditering.
Anders Kallner,
Eino Puhakainen, Åke Holmgård.
- Hematologi.
Sverre Sandberg, Teodor Weber,
Hele Evaraus, Tor-Arne Hagve, Robert Hast.
- Flödescytometri.
Yasphai Agrawa,
Danius Characieus, Peter Urdal.
- Peptidhormoner.
Elvar Theodorsson.
- Thyreoidea.
Anders Carlström.
- HBA
1
c .
Knut Lande.
I diskussioner och workshop behandlades nya
teknologier och specialistutbildningen i klinisk
kemi. I samband med kongressen fanns även en
instrumentutställning.
Kongressens språk var engelska. Man kan hop–
pas, att de flesta deltagarna även förstod engelska.
Tyvärr är det så, att estniska, lettiska och litauiska
är helt olika språk, vilket omöjliggör kontakter via
ett gemensamt språk. Alla har läst ryska i skolan
och kontakter mellan länderna sker därför ofta på
ryska. Utbudet av vetenskaplig litteratur på ryska
är emellertid begränsat ochmöjligheterna till kon–
takter med västerländska laboratorier ännu mer
begränsad om man skall tala ryska. Det är därför
124
mycket viktigt att man får möjlighet att studera
engelska.Minuppfattningäräven, attmångavuxna
idag aktivt studerar engelska för att kunna inpassa
sig i den nya världsbilden.
Kanske en uppgift förde skandinaviska länderna
gemensamt: att stödjakurser imedicinskengelska?
Av Rigas befolkning har drygt hälften av
innevånarna ryska sommodersmål. Många av del–
tagarna på kongressen är därför till modersmålet
rysktalande, även om det officiella språket är let–
tiska. Situationenär likartad iEstland.Dessaperso–
ner skall alltså försöka lära sig två främmande
språk: landets officiella språk och engelska.
Samtidigt får man inte glömma, att det sker en
utveckling inom klinisk kemi i Ryssland. Bland
annat visades påkongressen en nybokpå ryskaom
olika metoder i klinisk kemi. En utmärkt lärobok
för den som villlära sigmedicinsk-kemisk ryska!
Utställningen visade, att det sker en snabb ut–
vecklingpå laboratoriernas instrumentsida.Man är
i snabb takt i färd med att inköpa nya instrument.
Krisen inom sjukvården är ekonomisk, adminis–
trativ ochmedicinsk. Ekonomisk så till vida att det
ärontom pengar,administrativ genom att det finns
förmånga små sjukhus ochmedicinsk på grund av
att vårdtiderna är långa. Man kan därför vänta sig
att det inom alla områden kommer att ske en snabb
förändring.
Kontakterna med Norden är därför av högsta
vikt. Tiden, då man skänker gamla uttjänta instru–
ment är snart förbi och i stället måste vi satsa på
kunskapsöverföring till baltstaterna. Individuella
kontakter är även viktiga, där laboratoriepersonal
frånEstland, LettlandochLitauen har regelbundna
kontaktermedvästoch regelbundet bereds möjlig–
het att besöka våra laboratorier.
Kongresser är därför av stor betydelse. Man
skulledock önska, att fler deltagare från väst besö–
ker dessa konferenser. Dessutom bör vi i större
utsträckning än hittills bjuda in deltagare från balt–
staterna till våramöten. Inbjudan kan ske inte bara
till våra nordiska kongre er utan även till SFKK:s
vårmöten.
Klinisk Kemi
i
Norden4. 1996
1...,8,9,10,11,12,13,14,15,16,17 19,20,21,22,23,24,25,26,27,28,...40
Powered by FlippingBook