Kvalitetssäkring av specialistutbildningen
Läkarförbundet i Sverige har tillsatt ett s k spe–
cialistutbildningsråd (SPUR) som har till upp–
gift att främja kvaliteten i specialistutbildning–
en. Rådet påbörjade 1990 ett pilotprojekt för att
genom inspektioner och intervjuer bedöma en–
skilda klinikers utbildningsvärde. Projektet
(Spurprojektet) har nu utvidgats och i skrivan–
de stund har 167 kliniker inom 5 specialiteter in–
spekterats (medicin, kirurgi, psykiatri, medi–
cinsk radiologi och anestesiologi). Syftet med
inspektionerna är, att inspektören skall bilda sig
en uppfattning om klinikens möjligheter att ge
yrkesträning och utbildning för underläkare i
enlighet med målbeskrivningen för specialite–
ten. Inspektionen gäller dels struktur, dvs klini–
kens materiella och personella förutsättningar
att ge tillfredsställande utbildning, dels process,
dvs hur utnyttjas befintliga utbildningsresurser
och hur är utbildningsklimatet? Inspektörerna
samlar in information dels genom skriftliga en–
käter och dels genom intervjuer med chefsöver–
läkaren, handledare och ST-läkare. Inspektio–
nen dokumenteras skriftligt och resultatet redo–
visas för den inspekterade kliniken. Ett viktigt
syfte med Spurprojektet är att få i gång en kon–
tinuerlig belysning av utbildningsklimatet för
att enskilda kliniker skall kunna rätta till even–
tuella brister och genomgå nödvändig kontinu–
erlig förnyelse, Erfarenheterna av SPOR–
projektet är hittills mycket goda.
Möjliga nackdelar och fördelar med systemet
Den internationella kostnadskrisen i sjukvår–
den märks nu tydligt även i Sverige. De flesta
landsting har reagerat med planer om att införa
större inslag av marknadsmekanismer. Klinisk
kemi är en typisk medicinsk verksamhet, där re–
ell konkurrens är möjlig. Detta innebär, att bå–
de offentliga och privata laboratorier nu skall
konkurrera med varandra enligt principen "sur–
vival of the fittest". Utbildning av ST-läkare kos–
tar, inte bara löner för ST-läkarna, utan innehål–
ler även avgifter i samband med kurser och
kongresser etc. Även handledarens tid, utbild–
ning och engagement kostar. Många befarar
därför, att nuvarande tjänster för läkare under
Klinisk kemi i Norden 3, 1992
specialistutbildning görs om till avdelningslä–
kartjänster för färdiga specialister. Avdelnings–
läkarna är "billigare i drift" ur undervisnings–
och effektivitetsperspektiv än ST-läkarna. För
närvarande utgår bara en begränsad ersättning
för sT-utbildningen till laboratorier, där utbild–
ningen sker. Dessa laboratorier måste därför ta
ut stora delar av kostnaden i form av högre pri–
ser. Högre priser betyder i sin tur sämre konkur–
renskraft. Följden av detta kan bli, att antalet
ST-tjänster åtminstone temporärt reduceras.
Detta kan bli speciellt olyckligt för specialiteten
klinisk kemi, där det för tidsperioden 1991 till
1995 föreligger ett behov av 58 nya specialister i
Sverige. Därför är det viktigt, att undervis–
ningssjukhusens merkostnader identifieras och
bestäms, så att de kan finansieras i särskild ord–
ning och inte behöver belasta prissättningen av
laboratorieanalyserna och därigenom omöjlig–
göra konkurrensen mellan olika laboratorier,
med och utan utbildningsansvar, på lika villkor.
Fördelarna med det nya systemet väntas bli
att enskilda vårdgivare får större ansvar för ut–
bildningen, och engagementet för specialistut–
bildningen kan därför bli större inom de enskil–
da klinikerna. Läkarnas egna organisationer;
Läkarförbundet och Läkaresällskapet engage–
rar sig dessutom i allt större utsträckning i frå–
gor, som har med utbildningen att göra. Utbild–
ningssystemet ställer också större krav på sT–
läkaren, och examinationen väntas ge större sä–
kerhet för att den specialistkompetente verkli–
gen har uppnått både de nödvändiga teoretiska
och praktiska kunskaperna.
Quo vadis - vart är vi på väg? - en personlig
betraktelse
Specialiteten klinisk kemi har traditionellt häm–
tat sin styrka i att den framgångsrikt har kunnat
kombinera medicinskt kunnande med kemisk–
vetenskaplig förankring. Dagens melodi inom
sjukvården kräver att den kliniska kemisten läg–
ger till ytterligare en sträng på sin lyra- den ad–
ministrativa/ekonomiska. Kliniska kemister
har ibland identitetskriser förorsakade av den
schizofrena mellanställningen mellan medicin
och kemi. Vi har dock med åren lärt oss leva
13
