Klinisk Biokemi i Norden Nr 3, vol. 4, 1992 - page 11

Specialistutbildningen i Klinisk kemi
i Sverige
ELVAR THEODORSSON
Avd. för Klinisk Kemi, Karolinska sjukhuset, S-104 OJ Stockholm
Nya regler för specialistutbildningen av läkare i
Sverige trädde i kraft l januari 1992. Syftet med
dessa rader är att förklara, vad detta innebär för
specialistutbildningen i klinisk kemi.
Tidigare skulle den läkare som ville bli specia–
list i klinisk kemi l) Tjänstgöra på någon god–
känd klinik under 4 år samt göra 112 år sidout–
bildning, 2) Genomgå 6 s k NLV-kurser (ca l
vecka lång vardera) i olika relevanta ämnen. Ut–
bildningen var alltså primärt tidsstyrd.
Den nya specialistutbildningen (ST-utbild–
ningen) blir i stället målstyrd, vilket innebär
att läkaren skall genomgå vidareutbildning för
att förvärva de kunskaper, färdigheter och
förhållningssätt som föreskrivs i målbeskriv–
ningen för specialistutbildningen i Klinisk ke–
mi. I den nya specialistutbildningen blir alltså
innehållet viktigare än tiden. Kompetensen
skall förvärvas genom tjänstgöring som läkare
under handledning och genom deltagande i
kompletterande utbildning. Med kompletteran–
de utbildning förstås här teoretisk utbildning i
form av särskilda kurser, seminarier och egna
studier.
Varför en ny utbildningsplan?
Ett huvudmål med den nya ST-utbildningen är
att förbättra specialistläkarnas kunskaper och
kompetens. Ett annat mål för staten är att spara
pengar genom neddragning av förpliktelser i
samband med kursutbudet. Samtidigt ges stör–
re frihet till enskilda landsting och sjukvårdsin–
rättningar att rekrytera, lägga upp tjänstepla–
ner, skapa kursplaner etc.
Målbeskrivning för specialistutbildning och
specialistkompetens
Den nya sT-utbildningen blir målstyrd, vilket
innebär att en legitimerad läkare som vill uppnå
specialistkompetens i klinisk kemi skall genom–
gå vidareutbildning som föreskrivs i målbe-
Klinisk kemi
i
Norden 3, /992
skrivningen för specialistutbildningen i klinisk
kemi. Målbeskrivningen har skrivits av en
grupp specialister utsedda av Svensk Förening
för Klinisk kemi och finns publicerad tillsam–
mans med en lista över rekommenderad littera–
tur i skriften "Specialistutbildningen i Klinisk
kemi" utgiven av Svensk Förening för Klinisk
kemi. Målbeskrivningen är allmänt hållen och
lämnar stort utrymme för de olika klinikerna
att utforma kursplaner och tjänstgöringsche–
man själva. Litteraturlistan revideras varje år
bl a genom medverkan av de 5 specialister som
ingår i examinationsgruppen. Det blir nu upp
till de enskilda avdelningarna för klinisk kemi
att själva utforma utbildningen, så att de upp–
ställda målen uppnås.
Handledare
Varje ST-läkare skall ha en personlig handleda–
re, som är skyldig till att se att läkaren lär sig det
som målbeskrivningen anger. Handledningen
har hittills inte varit systematiserad, men från
och med nu är den lagstadgad. Handledaren
skall som ST-läkarens tutor inte bara se till att
ST-läkaren lär sig faktakunskap utan även för–
hållningssätt i yrket, så att ST-läkaren får så stor
trygghet i yrkesrollen som möjligt. Handleda–
ren och chefsöverläkaren får i ST-systemet stora
möjligheter att avgöra vilka och hur många kur–
ser ST-läkaren behöver samt hur inlärningen
skall ske. Det tidigare kravet på 6 kurser har
försvunnit .
Tidsgräns
Specialistutbildningen skall pågå i minst 5 år.
Fem år som minimitid dikteras av den tidsgräns
som gäller inom Europeiska Gemenskapen
(EG). Det är mer obestämt, hur länge man
maximalt kan vara anställd på en ST-tjänst. Re–
geringen har i ett direktiv talat om, att förord–
nande på ett undervisningssjukhus som regel
9
1...,2,3,4,5,6,7,8,9,10 12,13,14,15,16,17,18,19,20,21,...36
Powered by FlippingBook