bile personale boge for en optimistisk fremtid
for klinisk kjemi på Rikshospitalet.
På arkitekt-tegniogene for Rikshospitalet an–
no 1883 er overskriften "Det nye Rigshospitals
Anlreg". Nå, 112 år senere foreligger det nok en
gang tegnioger over et Nytt Rikshospital, som
forventes å stå ferdig i 1996. Det betyr nye ut–
fordringer og nye muligheter.
-Referanser
l) Palmer H. Begynnelsen til begynnelsen av den kliniske
kjemi i Norge. Tidsskr Nor Lregeforen 1991;8:956-8
2) Elster T. Rikets Hospital. Rikshospitalet/Aschehoug
forlag, 1990.
3) Stokke O, Skrede S, Jellum E (eds). 25th Annivarsery
of Institute of Clinical Biochemistry. Scand J Clin Lab
lnvest 1986; 46 Suppl 184.
4) Hagve TA, Stokke O. SJCLI - 40 år og fortsatt frisk
og aktiv. Klinisk Kjemi i Norden 1990;2:16.
Fallbeskrivning: Diabetesfall med "oförklarliga
känningar''
Innan vi går in på laboratorieutredningen vill vi
äterigen framhälla att patienten har en läng och
svärpenetrerad sjukhistoria. Vad angår diabetes–
sjukdomen vet man att den debuterade för ca 20
är sedan, varvid man inledde insulinbehandling.
Det föreföll som om patienten hade svårt att följa
kost- och behandlingsföreskrifter. Med tanke här–
på, och på de upprepade hypoglykemiattackerna,
har man efter hand sänkt insulindosen till att vara
tämligen låg.
Patienten har följts regelbundet på polikliniken,
men har även vid ett flertal tillfällen sökt akutin–
taget på grund av hypoglykemi med mer eller
mindre svär medvetanderubbning. Emellertid
uppmättes B-glukos 12 mmoi /L vid ett tillfälle, då
patienten hade påtaglig cerebral påverkan och fe–
ber (38, 5 °C) utan hällpunkter för infektionsfokus.
Prov togs därför bland annat för S-kortisol; i två
prover (kl 24 och kl 08) erhölls koncentrationen
25 resp 37 nmoi /L, dvs mycket låga värden i ljuset
av patientens kliniska tillstånd. Diagnosen binju–
rebarksinsufficiens var därmed sannolik. Vidare
kan nämnas att koncentrationen av S-Na
+
var
lätt sänkt (129 mmoi /L); S-K
+
övre gränsvärde,
4.9 mmoi /L. Patienten uppvisade inga hudpig–
menteringar.
Klinisk kemi
i
Norden 4, 1991
Hur bör vidare utredning ske?
l första hand undersöktes patientens kortisolin–
söndring och dess påverkan av tetrakosaktid (Sy–
nacten®). Efter 7 h hade koncentrationen av S–
kortisol stigit till 640 nmoi /L, talande för att binju–
rebarsinsufficiensen var sekundär. Man gick där–
för in mer i detalj på patientens sjukhistoria. Det vi–
sade sig att patienten efter senaste förlossningen
för 20 är sedan fick svär huvudvärk, vilket föran –
ledde intagning vid infektionsklinik på grund av
förmodad meningit. l ljuset av att patientens
menstruationer ej äterkom och att amningen ald–
rig kom igång blir diagnosen Sheehan's syndrom
sannolik.
Vilka övriga analyser kan bidraga till att klarlägga
patientens hypofysfunktion, speciellt med tanke
på hypoglykemiattackerna?
forts sid 22
15
