![]()
16
| 1 | 2005
Klinisk Biokemi i Norden
Om referensintervallsgränser och beslutsgränser
för TSH i serum
EQUALIS expertgrupp för endokrinologi
Göran Lindstedt (ordförande), professor emeritus,
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs Universitet,
SE-413 45 Göteborg
(goran.lindstedt.gu@telia.com)
Charlotte Becker, överläkare, docent, Klinisk kemi,
Universitetssjukhuset MAS, SE-205 02 Malmö
(charlotte.becker@klkemi.mas.lu.se)
Per Bjellerup, med. dr, överläkare, Kliniskt kemiska
laboratoriet, Karolinska Universitetssjukhuset,
SE-141 86, Stockholm
(per.bjellerup@kus.se)
Anders Isaksson, överläkare, docent, Klinisk kemi och
farmakologi, Universitetssjukhuset, SE-221 85 Lund
(anders.isaksson@klinkem.lu.se)
Kerstin Larsson, specialist-BMA, kliniskt kemiska
laboratoriet, Falu lasarett, SE-791 82 Falun
(kerstin.m.larsson@ltdalarna.se)
Mats Stridsberg, överläkare, docent, Akademiska labo-
ratoriet, Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska
Sjukhuset, SE-751 85 Uppsala
(mats.stridsberg@akademiska.se)
EQUALIS
Gunnar Nordin, leg läkare, verkställande direktör,
medlem av IFCC/IUPACs Committee for Nomenclature,
Properties and Units
(gunnar.nordin@equalis.se)
Håkan Lund, biomedicinsk analytiker, programkoor-
dinator
(hakan.lund@equalis.se).
Det är nu bortåt 30 år sedan vi införde TSH som
förstahandsanalys vid misstänkt hypotyreos. Det
kan alltså sägas vara på tiden att vi klargör de häl-
sorelaterade (”normala”) referensintervallsgränserna
för TSH-koncentrationen med aktuell metodik, och
vilka beslutsgränser som bör tillämpas för utred-
ning och behandling.
Allmänsjukdom påverkar tyreoideahomeostasen
TSH-mätning är för närvarande den mest anlitade
metoden för att upptäcka sköldkörtelfunktionsrubb-
ning och följa dess behandling. De många faktorer som
påverkar TSH-koncentrationen har därför ägnats ett
särskilt stort intresse. Studier av oselekterade patient-
material inom öppen och sluten vård har exempelvis
visat, att såväl allmänsjukdom som tillfrisknande från
sjukdom kan leda till sänkning, respektive höjning, av
TSH-koncentrationen hos individer utan primär sköld-
körtelsjukdom. Ökningen vid tillfrisknandet – sällan
högre än 20 mIE/L – är särskilt påtaglig om sköld-
körtelns funktionella kapacitet är sänkt som följd av
autoimmun sjukdom. Tidsförloppet vid hormonföränd-
ringarna kan vara utdraget, och normalisering av kon-
centrationen efter allmänsjukdom kan ta flera månader
i anspråk, kanske ett halvt år eller ännu längre tid.
Allmänsjukdom kan också påverka koncentrationer-
na av tyreoideahormoner, med koncentrationsökning
av totalt och – i än högre grad – fritt T4 i sjukdomens
akuta skede som följd av hämmad omvandling av T4
till T3. I senare skeden sjunker koncentrationerna, och
kan vara låga under tillfrisknandet. För T3 ses koncent-
rationssänkning under det akuta skedet.
Förändringarna av TSH-koncentrationen efter
allmänsjukdom får alltså ses som ett led i organismens
strävan att återställa den metabola jämvikten efter de
metabola störningarna orsakade av det akuta sjuk-
domsförloppet.
Sero molunt deorum molae (Gudarnas kvarnar mal långsamt)
Tillskrivet Erasmus av Rotterdam (1466-1536).
Härrör från ett talesätt formulerat på grekiska av Sextus Empiricus (ca 200 e. Kr.):
Gudarnas kvarnar mal långsamt men ytterst fint.
