VBaltiskkongress i laboratoriemedisin, Vilnius,
Litauen
ANDERS KALLNER
Vilnius är en charmerande universitetsstad långt in i
Litauen och bara omkring 30
km
från kärnkraftver–
ket i Ignalina. Vilnius har en universitetstradition
sedan 1600-talet och i övrigt en både intressant och
bitvis våldsam historia där staden ligger på vägen
mellanPolen, Belarus ochMoskva. För närvarande
har Vilnius en befolkning på omkring 700 000.
Litauenhar ännu ett universitet som ligger iKaunas
ett par timmars bilresa västerut.
I år var det dags för den 5:e Baltiska kongressen,
den andra som arrangerats i Vilnius. Staden tog
emot med ett strålande vårväder med blommande
kastanjer, syrener och liljekonvaljer.
För oss som varit med om utvecklingen av labo–
ratoriemedicin i Balticum sedan statema blev själv–
ständiga i början av 1990-talet är det en upplevelse
att se hur snabbt utvecklingen har gått. Under sov–
jettidvar specialiteten kvar på vadman vill anta 40-
talsnivå. Om dateringen verkligen är en riktig är
svårt att avgöra eftersom få av oss var med på den
tidenmenman arbetademed enkla filterfotometrar,
enkeltubsmikroskop och i bästa fall en eller ett par
'voll-pipetter' och relativt stora volymer prov och
reagens. Automatisering var ett okänt begrepp.
Centralupphandlade instrument stannade det mesta
i förråden iMoskva. Gradvis, med en hel del hjälp
utifrån, t ex anslag från IMF (International Mone–
tary Fund) och ett personligt engagemang av kolle–
gor i Norden och annorstädes, men framför allt
genom gedigna och målmedvetna satsningar av
myndigheterna har nya och moderna instrument
och metoder introducerats. På bara ett knappt
decennium har rutinverksamheten i huvudsak häm–
tat in västvärldensmer än halvsekellånga försprång.
Det finns mycket kompetens och vilja bland kolle–
gornaochman kan hoppas att den teoretiska, bioke–
miska och patafysiologiska kunskapen och den
manuella skickligheten som hörde till den gångna
tiden nu inte ersätts av knapptryckande siffernissar
med samma fart som imånga andra länder.
Den baltiska sjukvården kan nu erbjuda modem
diagnostisk hjälp till kliniker och allmänhet även
omman måste inse att dess kapacitet ännu är långt
22
ifrån tillräcklig. Litauen saknar i huvudsak egen till–
verkning av reagens och instrument. Utbildning av
läkare, kemister och laboratorieassistenter är ännu i
sin linda.
De ekonomiska villkoren är fortfarande ofattbart
tuffa och den demokratiska nyordningen har inte
förmått eliminera de stora sociala skillnader, de pri–
vilegierade grupperna och den omfattande och kva–
lificerade korruption som utmärkte sovjet samhället
och homo sovjeticus. Vi må klaga bittert i de nor–
diska länderna över nedskärningar och indrag–
ningar inom vårdsektorn men vi ställs sällan inför
att inte ha reagens för det dagliga arbetet eller möj–
ligheter till service och underhåll av instrumenten.
Vi är inte heller vana vid att drabbas av krav på att
arbeta enmånad ellermer utan lön. Bortsett från att
detta innebär en sänkning av lönen med nästan 10
o/o
tas den ut helt plötsligt och drabbar dem som inte
ens vid normal löneutbetalning har en chans att
bygga upp ett personligt, ekonomiskt skyddsnät.
Den femte Baltiska kongressen var den första
som anordnades i regi av BALM, the BALTIC
ASSOCIATION FOR LABORATORY MEDI–
CINE. BALM är Balticums motsvarighet till
NFKK och har till uppgift att ta hand om kongres–
sernamen också att driva projekt som kan vara spe–
cifika och gemensamma för regionen. Tre sådana
projekt är redan igång, de handlar om undervisning
och utbildning, certiliering och ackreditering samt
harmonisering av kritiska mätmetoder där kalibre–
ring av HbAlc skall tjäna som ett slags modell.
BALMs ekonomiska möjligheter har dessvärre
varit mycket begränsade men förhoppningen är att
ett anslag från CLINICAL CHEMSITRY LOO–
KOUT skall kunna vara inspirerande. BALM är
naturligtvis intresserat av samverkan med andra
grupper och redan har FESCC (IFCC:s 'europeiska
arm', 'Forum for European Clinical Chemistry ')
kommit med erbjudanden om bidrag och samver–
kan. Om Norden vill leva upp till och behålla sina
kulturella och vetenskapliga band med regionen är
tiden verkligen inne att finna kontakter och projekt.
Det finns många konkreta projekt att ta tag i men
Klinisk Kjemi
i
Norden 3 2000
