Medan TSH-mätningen är den analys som har
högst diagnostisk sensitivitet för primär hypothy–
reos är den diagnostiska specificiteten som synes
låg. Förhöjda TSH-värden bör därför utredas
vidare när osäkerhet råder om etiologien. För den
patientvårdande läkaren är då anamnesen av
avgörande betydelse för utredningens inriktning,
medan det från laboratoriets sida kan vara viktigt
att tänka påmöjligheten av analytisk interferens.
I det aktuella fallet var autoimmun thyreoidea–
sjukdom - med över- eller underfunktion - samt
metabol anpassning de främsta diagnostiska alter–
nativen frånsett analytisk interferens. Mätning av
TPOAb gav emellertid inga hållpunkter för pri–
mär thyreoideasjukdom. Ej heller fanns skäl att
misstänka analytisk interferens i TSH-mätningen.
Binjuresvikt (Addisons sjukdom) var knappast
aktuell i detta fall men kan vara en viktig differen–
tialdiagnos med krav på omgående utredning.
Handläggningen av fallet
Mest angeläget i detta skede var således mätning
av TPOAb [5], vilket också beställdes under
utredningen vid Thyreoideacentrum. Mätningar
av upprepade prover visade normalvärde. Detta
talarmot att patienten skulle ha autoimmun thyre–
oideasjukdom, ex. Hashimoto-thyreoidit. Obser–
vera att patienten tidigare varit thyreoideafrisk,
dvs. det fanns inga hållpunkter för nedsatt thyre–
oideareserv efter ex. operation eller behandling
med joniserande strålning.
Mot denna bakgrund ter det sig sannolikt att
patientens avvikande resultat från thyreoidea–
utredningen - såväl för thyreoideahormoner som
för TSH - inte var uttryck för primär sköldkörtel–
sjukdom utan en följd av allmänsjukdom ("non–
thyroidal illness", NTI).
Slutligt
ställningstagande
Mot bakgrunden av patientens anamnes ochTSH–
koncentrationens förändringar efter framgångsrik
behandling av allmänsjukdom ter sig metabol
anpassning till tillfriskande som det mest sanno–
lika diagnostiska alternativet. Detta var också slut–
satsen från utredningen vid Thyreoideacentrum.
Det fanns således ur thyreoideasynpunkt ingen
anledning till ändring av patientens behandling.
Klinisk Kjemi iNorden 3, 2000
Referenser
l. Lindstedt G, Ekman R, Fernlund P, ForbergR,
IsakssonA, HellsingK, Hård L, BergG, Nys–
tröm E. Medicinska konsekvenser av falskt
normala TSH-värden. KliniskKjemi i Norden
2000; 12(1): 7-12.
2. Lindstedt G, EkmanR, FernlundP, ForbergR,
Lindblad B, Hellsing K, Nyström E. Kan man
lita på laboratoriet?Ökat behov av patientrela–
terad kvalitetssäkring. Läkartidningen 1999;
96: 4028-31.
3. Wilkinson E, Rae PW, Thomson KJ, ToftAD,
Spencer CA, Beckett GJ. Chemiluminiscent
third-generation assay (Amerlite TSH-30) of
thyroid-stimulating hormone in serum or
plasma assessed. Clin Chem 1993; 39: 2167-
73.
4. Lindstedt G, Berg G, Nyström E. Förhöjt
TSH-värde
skall
alltid
utredas.
Lä-
kartidningen 1999; 96: 1734-5.
5. Lindstedt G, Lundberg PA, SundbeckG, Eden
S, Eggertsen R, Nyström E. TSH och TPOAb
bör vara förstahandsanalyser vid misstänkt
tyreoideafunktionsrubbning. Läkartidningen
2000; 97: 3913-6.
13
