NFKKs kongress i Bergen: "Vad skall vi beställa
för analyser påpatienterpå genterapi?"
PER SIMONSSON
Kliniska kemister i början av juni liknar en skara
bleka och skoltrötta elever. Den 27de nordiska
kongressen livade upp. De nordiska kongresserna
är något av en välförtjänt utfärd med klassen.
Som sådan skall den rymma lite spänning, mycket
lärdom och stor gemenskap. Det gjorde Labora–
toryMedicine 2000med godmarginal.
Först till spänningen. Lika spännande som den
legendariska kongressen i Bergen 1971 blev det
lyckligtvis inte. Mötet 1971 går till historien som
kongressen när bryggan gav vika och en genera–
tion kliniska kemister fick lära känna kylan i de
norska fjordarna. Spänningen fick år 2000 i stället
vara på det vetenskapliga planet. Den genetiska
upptäcktsresan avslutar i år sin första stora fas
och gentekniken går in i rutinen på våra lab.
Enligt profeterna kommer vi snart att gå från
"informationssamhället" till "biologisarnhället".
En i sanning inspirerande profetia för en labmedi–
cinare! Frågan infinner sig:
Are we ready for the
ride?
Den vetenskapligakommitten var i alla fall redo.
Inledningsföreläsningen hade den futuristiska
titeln "Laboratory analyses required to monitor
gene therapy patients". Låter som titelnpå enS/F–
roman av Philip
K.
Dick. Föredraget behandlade
genterapeuterna i Kuopio och deras försök att
transplantera genen för Vaseular Endothelial
Growth Factor till skadade blodkärl. Klinisk
kemisters rutininsatser ser ut att bli små eftersom
våra vanligaste analyter, med undantag av CRP
och Trombocyter, inte verkar påverkas av gente–
rapeutiska försök. Tydligen en ofarlig terapi.
Framtiden får visa om den också är effektiv.
Forskningsaktiviteten är i vart fall hög med flera
fas Il studier igång vid gliom och perifer atero–
skleros.
Den genetiska tråden löpte självfallet genom
hela programmet, fram till sista dagens föreläs–
ning av isländska deCODEs ledare Kari stefans–
sons föredrag om de heroiska försök att klarlägga
6
islänningarnas genetiska variationer. Tyvärr fast–
nade stafansson på någon europeisk flygplats och
kom aldrig till podiet i tid för föreställningen.
Kanske nytt försök på Island 2002? Men vem
som skall göra alla DNA-analyser i framtiden -
kliniska genetiker eller kliniska kemister? Frågan
diskuterades. Givetvis skall kliniska kemister
hålla sig väl framme. Vi har både kompetens och
erfarenhet av avancerad labverksarnhet. Att
lämna det spännande vore att minska våra utvec–
klingsmöjligheter högst väsentligt.
Men allt är inte DNA. Det var en härlig bredd
på programmet. Det finns andra stora arealer
utanför molekylärbiologins aristokratiska höjder
som vi kan utforska bättre och lära oss att nyttja i
vårt arbetemed sjukamänniskor. Inflammation är
Kongressens president Rune Ulvik
Foto:
O.
W.
Bi9e
KliniskKjemi
i
Norden 3 2000
