Debatt
Ansvarig: KristofferHellsing, fax +46 18 69 31 46
Enmöjlig framtid för kliniskkemi?
SVENBJÖRNSSON
Doc
&
överläkare, Kemiavdelningen, Centrallasarettet, 351 85 Växjö
Kompetensföretag - serviceföretag
Klinisk kemi genomgår f.n. en omvandling från
kompetensföretag till serviceföretag
(1).
Denna
omvandling initieras avprivata analysföretag som
kommersialiserar valda delar av verksamheten.
Kompetensföretaget har det unika kunnandet som
främsta tillgång och företaget har initiativet sna–
rare än kunden. Kompetensföretagets unika kun–
nande ärmorgondagens dagligvaraochmåstedär–
för ständigt återskapas genommålmedveten forsk–
ning och utveckling (2).
Serviceföretaget har kunden i centrum, kunden
har initiativet och det han inte efterfrågar behövs
ej. Dess produkter/tjänster brukar betraktas som
dagligvaror i det att de är allmänt förekommande
och sättet att tillhandahållaproduktema snarare än
själva produkten är serviceföretagets främsta till–
gång. Någon forskning ellerunikt kunnande ryms
knappast inom serviceföretaget.
Vad är klinisk kemi?
Omman betraktar klinisk kemi som bransch kan
den sägas bestå av tre delar. Den kliniska kemin
sommedicinsk specialitet utgörs av laboratorier
som tillhandahåller analyser och regler för deras
tillämpning. En annan del är forskningen sombe–
drivs avolika forskargrupper i syfte skapanyaana–
lyser/tillämpningar. En tredje del är diagnostika–
industrin som tillhandahåller teknologin (reagens
och maskiner). De ekonomiska villkoren är olika
för dessa tre delar.
Denmedicinska specialiteten ("laboratorierna")
är skattefinansierad och eftersom skatteintäkterna
befinner sig i avtagande kommer denna del att
minska.Drivkraften för denmedicinska specialite–
ten är då att öka kostnadseffektiviteten i syfte att
44
bibehålla budget och verksamhet.
Den klinisk kemiska forskningen är anslags–
finansierad och har ökande anslag som drivkraft.
Forskargrupperna konkurrerar med varandra om
anslag från statliga och privata finansiärer vilket
försvårar samordnade insatser.
Diagnostikaindustrin är privat finansierad och
deras investerare förväntar sig avkastning på in–
satt kapiltal. Denna del har således traditionella
företagsekonomiska drivkrafter såsom vinst och
tillväxt av företaget.
Diagnostikaindustrin strävar således efter till–
växt (ökad omsättning), medan den medicinska
specialiteten strävar att spara (minskad omsätt–
ning). Detta leder till att diagnostikaindustrin tar
över alltmer av den kliniska kemin medan den
medicinska specialitetenkrymper. Motsättningen
är delvis orsakad av att hela branschen kan sägas
vara beroende av samma skatteintäkter. Forsk–
ningen står t.v. ekonomiskt/formellt vid sidan om.
Om utvecklingen fortsätter kommer klinisk kemi
totalt, som svensk bransch, att krympa eftersom
den ena delen är en insatsfaktor för de andra. Jag
föreslår därför att branschen som helhet tar sig an
problemet med den kliniska kemins framtid i
Sverige.
Kommersialisering av klinisk kemi
Om en verksamhet kan delas upp i delar som går
att fakturera och budgetera kommer den att kom–
mersialiserasnär riskvilligtkapital finns ochmark–
nader tillåts (3).Alla dessa villkor är numera upp–
fyllda (4). När en verksamhet kommersialiseras
innebär det alltid att en aspekt av verksamheten
renodlas, den vinstdrivande, medan andra, i ögon–
blicketmindre vinstdrivande, försummas (5). När
Klinisk Kemi
i
Norden
2,
J
997
