utnyttja laboratorieresultaten i vårdenheterna
och i den medicinska forskningen. Under 1992
kommer man att ta i bruk ett förnyat utmat–
ningssystem som har som ram ett s.k arkivut–
matningssystem.
Arkivutmatningssystemet
kommer att motsvara laboratoriets kumulativa
sjukberättelse. Utmatningssystemet kan väljas
avdelningsvis, antingen så att avdelningen alltid
själv tar arkivutmatningen och/ eller att man
använder ett COM-system då man slipper onö–
dig mikrofilmning av arkivet.
Målsättningen är att avdelningarna allt mer
själv skriver ut sina laboratorieresultat i den
form de själv väljer att använda.
Vid UUCS har ett adb-system för sjukjour–
naler utvecklats som också används i en del an–
dra sjukhus. De används förutom vid avdel–
ningarna också privat av läkarna, i första hand
för att bläddra i laboratorieresultaten.
Den regionala laboratorieverksamheten
UUCS:s ansvar då det gäller den regionala labo–
ratorieverksamheten är att handleda utveck-
lingen av laboratorieverksamheten i de sjukhus
och hälsovårdscentraler som hör till sjukhus–
distriktet samt ansvara för kvalitetskontrollen.
Utöver själva analysverksamheten ger UUCS
sakkunnighjälp då det gäller kvalitetskontroll,
val av undersökningsmetoder och apparatur.
I
praktiken förverkligas detta bl.a. så att kemis–
terna och avdelningsskötarna gör konsulta–
tio:"lsbesök, samt genom att regelbunden skol–
ningsverksamhet anordnas.
FRAMTIDSUTSIKTER
Laboratoriet vid Uleåborgs universitets central–
sjukhus har kommit in i ett skede då det måste
konkurrera effektivt med andra laboratorier
som erbjuder laboratorietjänster. Laboratoriet
har beslutat klara sig i denna konkurrens genom
att se till att dess tjänster alltid är kvalitetsmäs–
sigt på högsta nivå och genom att vara i frontlin–
jen då det gäller utvecklingen av nya laborato–
riemetoder till människans bästa.
Fallbeskrivning: 16-årig kvinna med hjärninfarkt
Forts från sid 1
Tänk i första hand på möjligheten av kardiell sjuk–
dom (klaffsjukdom, öppet foramen ovale, för–
maks- eller kammartrombos) och/eller hemo–
stasrubbning, diabetes mellitus eller lipidrubb–
ning. Vid utredningen av en patient med trombo–
embolisk sjukdom bör man ha i åtanke en rad med–
födda och förvärvade rubbningar ledande till artär–
och/eller ventrombos
1 - 4 1.
Exempel på medfödda rubbningar:
- brist på resp. abnormt protein C, protein S eller
antitrombin III (enbart venös tromboembolism?);
- abnormt fibrinogen (enbart venös trombo–
embolism?);
- homocysteinemi.
Förvärvade tillstånd kan vara en följd av bl a:
- autoimmun sjukdom med förekomst av s k an–
tifosfolipidantikroppar och/eller lupus antikoa-
14
gulans (arteriell och/eller venös tromboembo–
lism);
- polycytemi och trombocytos;
- nedsatt fibrinolys (ökad halt av plasf!1inogenak-
tivator inhibitor, PAI-1; nedsatt kärlväggsfibrino–
lys).s
&l;
- östrogentillförsel, graviditet;
- hjärtsjukdom;
- immobilisering (fr a venös tromboembolism);
- trauma, kirurgiskt ingrepp, (fr a venös trombo-
embolism);
- malign sjukdom (fr a venös tromboembolism).
l detta fall iakttogs i det akuta skedet P-APTT 71
resp 62 s och B-trombocyter 119 · 109
/L.
Vilka förslag har Du för den vidare utredningen?
Forts på sid 20
Klinisk kemi
i
Norden 4, 1992
