målvävnader för de kvinnliga hormonerna,
som i endometrium och bröstvävnaden. Därför
kan detta enzym ha en central roll vid reglering–
en av dessa kvinnliga hormoners koncentration.
Nyligen påvisades, att en bröstcancer som tidigt
bryter ut och som finns i släkten är kopplad till
kromosom 17:s lokus q12-q21, där vi har påvisat
att 17HSD är lokaliserad.
Forskningsprojektet strävar till att förstå
17HSD:s fysiologiska funktion bättre liksom
också dess patofysiologiska betydelse. I detta
forskningsarbete använder vi normal och ma–
lign endometriumvävnad, benigna och maligna
brösttumorvävnader samt flera bröst- och en–
dometriumcellinjer.
Endokrinologi ochfysisk belastning
(tjf. prof.
Arto Pakarinen)
Detta projekt förverkligas i samarbete med uni–
versitet i Jyväskylä.
I
forskningsprojektet har vi koncentrerat oss
på att utreda sambandet mellan endokrina och
neuromuskulära system. Modellen för muskel–
belastningen (intensiteten, varaktigheten och
återhämtningen) påverkar väsentligt responsen
och återhämtningen efteråt. Det förefaller som
om balansen mellan organismens egna anabola
och katabola hormoner skulle inverka på i vil–
ken mån styrketräningen utvecklar det neuro–
muskulära systemet och prestationsförmågan.
Serumets höga testosteronnivå har konstaterats
beskriva ett sådant optimalt tillstånd då man
kan använda stor träningsvolym och/eller in–
tensitet, vilket leder till bättre träningseffekt.
Dessutom har det, hos medelålders och äldre
friska män och kvinnor observerats en tydlig
positiv korrelation mellan serumets testosteron–
nivå och den maksirnaJa muskelstyrkan och
styrkcansträngningens snabbhet.
Hematologisk forskning
(doc. Eeva-Riitta Sa–
volainen)
Den hematologiska forskningen på institutio–
nen för klinisk kemi är inriktad på elakartade
blodsjukdomar. Utvecklingen under de senaste
åren inom molekylbiologins, immunologins
och cytogenetikens forskningsmetoder har öpp-
6
nat helt nya möjligheter att undersöka hemato–
logiska maligniteter.
Den nuvarande forskningen är inriktad på de
hernatopoetiska stamcellernas märkningsmole–
kyler och regleringen av deras uppkomst. Mål–
sättningen är att utreda nyttan av att definiera
stamcellens märkningsmolekyl vid diagnostise–
ringen av maligna blodsjukdomar, vid utveck–
lingen av deras vård och vid uppföljningen av
vården. Eventuellt kan det till cellernas adhe–
sionsprotein hörande CD34- transmembrangly–
koproteinet identifiera en del av de odefinierade
stamcellerna. Nyligen har en multipotent till–
växtfaktor som kallats bl.a. c-kit-liganda, steel–
faktor och mastcellstillväxtfaktor. Denna till–
växtfaktors receptor är en c-kit proto-onkogens
proteinprodukt. Dessa märkningsmolekylers
beteende undersöks både genom användning av
fortgående cellinjer och cellodlingar från leuke–
mipatienter.
I
undersökningen strävar man till
att klarlägga de olika tillväxtfaktorernas stimu–
lusbetydelse på bascellernas märkningsmoleky–
lers beteende och karakterisera bascellpopula–
tionen i olika maligna blodsjukdomar. Som un–
dersökningsmetod används cellodling, flö–
descytometri och molekylbiologiska DNA–
tekniker. Forskningsarbetet utförs i nära samar–
bete med de specialistläkare på sjukhuset som
ansvarar för vården av patienter inom he–
matologin.
Alkoholsjukdomar
(doc. Onni Niemelä)
Forskningsprojektets viktigaste målsättningar
är:
l.
Att utveckla och testa metoder för att kon–
statera storförbrukning av alkohol genom att
undersöka bindningreaktionerna mellan acetal–
dehyd, alkoholens första ämnesomsättnings–
produkt och organismens äggviteämnen.
2. Att undersöka acetaldehydens bindning till
olika proteiner i organismen och dess inverkan
på ifrågavarande proteins ämnesomsättning
och funktion, samt dessa reaktioners betydelse
för alkoholsjukdomars patogenes.
Med de immunologiska mätningsmetoder
som detta projekt utvecklat har förhöjda
acetaldehyd-hemoglobin-adduktvärden kun-
Klinisk kemi
i
Norden 4, 1992
