mer än 20 000 enheter olika blodpreparat till
vården av sjukhusets patienter. Största delen av
blodpreparaten fås från Finlands Röda Kors
blodtjänsts kretsbyrå i Uleåborg, alltså blod av
nordfinländska blodgivare.
Det hematologiska laboratoriets målsättning
är en så kvalitetsmässigt högtstående och hel–
täckande analytik som möjligt för det egna
sjukhuset samt en specialistfunktion för univer–
sitetscentralsjukhusets specialansvarsområden.
Chef för det hematologiska laboratoriet är en
läkare med subspecialitet i laboratoriehemato–
logi som också ansvarar för utbildningen både
då det gäller hematologi som specialområde in–
om den kliniska kemin och också för utbild–
ningen då det gäller laboratoriehematologi som
subspecialitet. Man håller nära kontakt med de
läkare som har hand om vården av de hematolo–
giska patienterna och de viktigaste patientären–
dena behandlas varannan vecka vid ett hemato–
logiskt patientmöte. På regelbundna avdel–
ningsmöten går man en gång i veckan igenom
laboratoriets gemensamma frågor och dessut–
om ordnas ca en gång i månaden återkomman–
de blodcentral och flödescytometrimöten.
Det hematologiska analysurvalet har under
de senaste åren blivit mera mångsidigt och om–
fattar krävande specialundersökningar. Av
dessa kan nämnas flödescytometrisk analys av
hematologiska matigniteters immunfenotyp
som startades 1987 och den molekylbiologiska
DNA analytiken som startade 1990. Till dessa
områden hänför sig också laboratoriets mål–
sättningar då det gäller vetenskaplig forskning,
denna beskrivs närmare i avsnittet om forsk–
ning. Med flödescytometern analyseras förut–
om de maligna cellernas immuntyp, också
mängden av T-helperceller, vilket är viktigt då
man fattar vårdbeslut gällande HIV-patienter.
Framtiden ter sig mycket utmanande på det
hematologiska laboratoriets verksamhetsfält.
Diagnosticering och behandlingsmöjligheter
utvecklas kontinuerligt. Benmärgstransplanta–
tionerna och tillväxtfaktorernas och gentera–
pins möjligheter är exempel på detta.
En annan betydande fråga är valet av dia–
gnostik och behandling vid hematologiska ma-
Klinisk kemi i Norden 4, /992
tigniteter så att varje patient beaktas som indi–
vid. Nu ges ju vården enligt samma mönster,
samma vård åt alla patienter som fyller vissa
diagnostiska kriterier- kommer man i framti–
den att kunna skräddarsy den bästa möjliga
vården för varje patient? I dessa frågor kommer
det hematologiska laboratoriet att ha en central
roll i framtiden.
Laboratoriet för endokrinologi, läkemedel och
toxikologi
I laboratoriet för endokrinologi, läkemedel och
toxikologi undersöktes år 1991 mer än 80 000
patientprov. Förutom en läkare, en kemist och
en avdelningsskötare arbetar lO speciallabora–
torieskötare och laboratorieskötare i laboratori–
et. Dessutom finns en assistentläkare och en as–
sistentkemist som håller på att specialisera sig.
Laboratoriet gör ca. 70 olika undersökningar.
Förutom alkohol-, lösningsmedels- och kate–
kolaminbestämningarna görs undersökningar–
na med olika immunologiska tekniker. De se–
naste årens utveckling, från användning av ra–
dioaktiva markers till användningen av icke
radioaktiva markers har klart blivit snabbare. I
detta nu görs 50
11Jo
av laboratoriets undersök–
ningar med annat än radioaktiva markers
(DELFIA, EIA) och inom ett år beräknas ande–
len öka till ca 65
11Jo.
Också vid steroidreceptor–
bestämningar har man övergått till att använda
korr.mersiell EIA-teknik. Senaste år gjordes 45
11Jo
av alla laboratoriets undersökningar med re–
agenser som producerats i hemlandet. Senaste
år har halv- och helautomatiska immunoanaly–
satorer som baserar sig på EIA-teknik tagits i
bruk i laboratoriet.
Isotoplaboratoriet
I isotoplaboratoriet görs alla in vivo isotopun–
dersökningar som UUCS behöver. År 1991
gjordes allt som allt 4090 patientundersökning–
ar av vilka de vanligaste var skelettscintigrafi,
scintigrafi av hjärtmuskelperfusion, lungperfu–
sionsscintigrafi samt olika njurundersökning–
ar; GFR och nefrografi. Generellt sett har un–
dersökningarna under årens lopp förändrats så
11
