olika arbetsgrupper inom Europarådet och
WHO. Han har varit opponent i Sverige 7 gång–
er och 12 gånger fungerat som sakkunnig vid ut–
ländska professorsutnämningar.
Bioreaktorn
i
WHO:s Collaborating Centre's labo–
ratorium. Med den produceras celler, monok/ona/a
antikroppar och rekombinatproteiner.
WHO COLLABORATING CENTRE FOR
RESEARCH IN HUMAN REPRODUCTION
Världshälsoorganisationen (WHO) har utsett
Uleåborgs universitets institution för klinisk ke–
mi, från och med början av år 1989, till WHO:s
Coliabarating Centre (WHO Coliabarating
Centre for Research in Human Reproduction).
Centrets uppgift är att fungera som ett
forsknings- och utbildningscenter med en cen–
tral uppgift att i all sin verksamhet i första hand
beakta behov i utvecklingsländerna. Verksam–
heten är planerad att täcka vida områden och
att stöda motsvarande enheters verksamhet i
andra länder samt också utbilda deras personal.
Centret finansieras av Social- och hälsovårds–
ministeriet, Utrikesministeriet och Undervis–
ningsministeriet.
Centrets forskning koncentrerar sig i huvud–
sak på tre projekt:
(l)
hormonreglerade äggvite–
ämnen, (2) biotekniska processer, (3) metoder
8
som används inom forskning som gäller fort–
plantning.
Den centrala verksamhetsprincipen i framti–
den kommer att vara att arbeta utgående från
den s.k.
"twinning'~ideologin
som centret ut–
vecklat. I detta program bildas gemensamma
forskningsprogram med u-landslaboratorier
och deras forskare utbildas vid centret så att de
kan doktorera. Interaktionen mellan centret i
Uleåborg och de 3-4
"twinning'~laboratorierna
i u-länder utformas så att den blir så intensiv
som möjligt och målsättningen är också att
centret förbinder sig till ett långt samarbete,
kanske i 10 år. Man förväntar sig att teknologi–
utväxlingen på detta sätt skall fungera mera ef–
fektivt än i sin nuvarande form. Dessa "twin–
ning'~laboratorier
finns eller kommer att finnas
i Latin-/eller Centralamerika samt eventuellt i
Kina.
I slutet av år 1991 fick centret laboratorie- och
kontorsutrymmen i samband med UUCS. Soci–
al- och hälsovårdsministeriet stod för byggan–
det. I de nya utrymmena finns bl.a. ett laborato–
rium för molekylbiologi och en exeptionellt väl
utrustad enhet för cellodling.
KONTAKTER MED SAMHÄLLET
Till den kliniska kemins och dess servicelabora–
toriers karaktär hör att fungera som en förmed–
lare och samarbetspartner. Detta sätt att se på
sin funktion har kanske gjort att det klinisk ke–
miska laboratoriet har varit mycket "synligt" i
Uleåborg. Forskarna vid det klinisk kemiska la–
boratoriet grundade under ledning av prof. Rei–
jo Vihko 1976 Nordiclab Ltd, som sex år senare
såldes till företaget Farmos AB. Företaget pro–
ducerar framförallt immunologiska reagenser
för kliniska laboratorier, och med stor
framgång.
För litet mer än 10 år sedan fattade Uleåborgs
stad det strategiska beslutet att utveckla staden
till en teknologistad. Nordens första industriby
grundades i Uleåborg och den har haft stor
framgång. Prof. Reijo Vihko är viceordförande
i dess styrelse. I månadsskiftet april-maj 1992
öppnades, granne med Uleåborgs universitets
centralsjukhus, den medicinska fakulteten och
Klinisk kemi
i
Norden 4, 1992
