Klinisk Biokemi i Norden · 3 2018
| 21
vätskan kalprotektinet. Kalprotektinmätningar har
använts för att fastställa och följa upp aktiviteten av
reumatism och utvärdera behandlingsresponsen för
biologiska läkemedel (27, 28). Kalprotektinet i serum
kan vara en känsligare inflammationsmätare vid
reumatism jämfört med de vanligaste mätarna, som
S-CRP och sänka, och återspeglar inflammation i led-
vätskan bättre (29). Serumets kalprotektinnivåer har
visat sig korrelera med sjukdomsaktiviteten (
Disease
Activity Score for 28 joints, DAS28
), (29) och även med
den radiologiskt uppmätta sjukdomsprogressionen
(30). Förhöjt kalprotektin i serum har också visat
sig korrelera med förekomst av ultraljudskonstate-
rade aktiva synoviter (31). Sänkt kalprotektinnivå i
serum fungerar som en bra responsmätare för anti-
TNF-alfa-mediciner (32). Hos patienter som svarade
under behandlingen sjönk kalprotektinet redan på
4 veckor och urskilde patienter som svarade redan i
ett tidigt skede från patienter som inte reagerade på
behandlingen (33).
Även vid andra inflammatoriska ledsjukdomar och
autoimmuna tillstånd har kalprotektin konstaterats
vara en känslig indirekt inflammationsmätare, som
vid spondylartrit, psoriasisartrit och Stills sjukdom
(27,28,34). Bestämning av kalprotektin i ledvätska
har visat sig vara användbart vid misstanke om pro-
tesinfektion (35).
Sammanfattning
Indikationerna för kalprotektin utvidgas kontinu-
erligt från redan etablerade indikationer, som upp-
följning av IBD och reumatism samt utvärdering av
läkemedelsrespons, till nya områden. Kvantitativa
snabbtester möjliggör uppföljning av inflammatoriska
tarmsjukdomar i hemmet och självstyrd behandling,
vilket förbättrar möjligheterna att behandla växande
patientantal. Vid differentialdiagnostik av funk-
tionella tjocktarmsrelaterade magbesvär erbjuder
bestämning av kalprotektin ett bra screeningverktyg.
En av svårigheterna är dock att se till att patienterna
utför avföringstesterna noggrant (36). Kalprotektin-
halterna i serum är inte lika känsliga och noggranna
som avföringsmätningar för att fastställa aktiviteten
av IBD (5). Som objektiv mätare av läkemedelsrespons
vid IBD och reumatism bör kalprotektin vara ett av
effektmåtten vid kliniska undersökningar.
Tabell 1.
De mest använda analysmetoderna för kalprotek-
tin. Metoderna är uppdelade i tre grupper: semikvantitativa
och kvantitativa lateral flow tester samt immunometriska
metoder med eller utan dedikerat mätinstrument.
SMIK = Semi-kvantitativ immunkromatografi
KIK = Kvantitativ immunkromatografi, metod-
bunden till dedikerad analysator
ICMA = Immunkemiluminometrisk metod
FEIA = Fluoroenzymatisk immunmetod
ELISA = Enzym-länkad immunosorbent metod
PETIA = Partikelförstärkt turbidimetrisk immunmetod
Mätområde
mg/kg
Cut-off
mg/kg
Gråzon/Moderat
mg/kg
Användningsområde
≤50 - ≥200
50
-
POC/Självtest?
≤50 - ≥200
50
-
Självtest
70 - 1500
200
200 - 500
Självtest
30 - 300
100
70 - 100
Självtest
30 - 1000 ≈100
≈100 - ?
Självtest
30 - 300
50
50 - 200
POC
5 - 800
50
-
Sjukhus/Labb
50 - 2100
50
-
Sjukhus/Labb
25 - 2500
50
-
Sjukhus/Labb
10 - 600
50
50 - 200
Sjukhus/Labb
15 - 3000
50
-
Sjukhus/Labb
20 - 8000
50
50 - 200
Sjukhus/Labb
15 - 500
100
70 - 100
Sjukhus/Labb
15 - 500
50
50 - 120
Sjukhus/Labb
20 - 800
50
-
Sjukhus/Labb
30 - 2100
50
50 - 200
Sjukhus/Labb
5 - 1000
50
50 - 200
Sjukhus/Labb
