Klinisk Biokemi i Norden · 4 2014
| 29
ras till att gälla andra grupper där GFR sällan utförs
som t.ex. primärvårdspatienter, geriatriska och inne-
liggande patienter, inte minst intensivvårdspatienter.
Detta problem delas i stor utsträckning av andra
liknande storskaliga utvärderingar av GFR-formler
som genomförts internationellt.
Resultat i relation till tidigare studier
Utöver den aktuella studien, den redan nämnda vali-
deringen utförd i Örebro (11) och en analys av patien-
ter med avancerad njurfunktionsnedsättning baserad
på det nationella njurregistret i Sverige (19) känner
vi inte till andra studier i nordiska länder där LM-
Reviderad, MDRD och CKD-EPI validerats samtidigt
och i enlighet med de urvalskriterier som användes i
den systematiska litteraturöversikten i SBU-rapport
214 (14). Däremot finns omfattande direkta jämförel-
ser av MDRD och CKD-EPIs utförda, både i Norden
och i övriga världen. Prospektiva jämförelser av form-
lerna saknas i stor utsträckning. En stor kohortstudie
i Australien visade emellertid nyligen att skattat GFR
i sex kategorier utifrån LM-Reviderad och CKD-EPI
är lika bra, och bättre än MDRD, på att förutsäga
ett kombinerat utfall av stroke, hjärtinfarkt och död
inom tre år bland patienter med perifer vaskulär
sjukdom (20).
De tre formlerna gav i vår aktuella studie i genom-
snitt 8-10 procentenheter högre skattat GFR i förhål-
lande till uppmätt GFR jämfört med den tidigare
valideringen i Örebro (data insamlade 2005-2009),
som också använde sig av iohexolbelastning med
enpunktsprov (11). Skillnaden i skattat GFR mellan
dessa båda studier kan förklaras av att differensen
mellan medianvärdet för kreatininanalyser i Sverige
i relation till referensmetodvärdet i Equalis utskick
gradvis har minskat under perioden 2003 till 2011,
Aspar (Populus tremula) ur ett markperspektiv. Foto: Sebastian Alfthan.
