34 |
Klinisk Biokemi i Norden · 1 2014
Terapeutiska aspekter
Vid mekanisk gallstas vill man i första hand avlägsna
eventuella hinder. Den terapeutiska arsenalen vid
intrahepatisk gallstas är fortfarande begränsad. Ett
viktigt preparat är ursodeoxycholsyra. Substansen
ökar flödet av galla från levern, vilket är värdefullt
vid stastillstånd. Den är mer hydrofil än de primära
gallsyrorna hos homo, och har ingen egentlig toxisk
effekt på leverparenchymet. Möjligen kan också de
toxiska effekterna av endogent producerade gallsyror
minskas genom en ren utspädningseffekt. Vissa andra
gallsyrederivat med liknande effekter som UDCA är
f.n. under utprovning.
Vid peroral behandling av patienter med anjonby-
tare (Cholestyramin, Colestagel) får man en kraftig
förlust av gallsyror då dessa binds till jonbytarmas-
san och elimineras tillsammans med avföringen.
Behandlingen användes idag på de patienter med
mikroskopisk colit och Mb. Chron som har en defekt
resorption av sina gallsyror från distala ileum, och
ofta besväras av upprepade diarréer. Behandlingen
sänker också LDL-kolesterolnivån, sannolikt bero-
ende på att kolesterol omvandlas till gallsyror som en
konsekvens av ökad syntes för att kompensera förlus-
terna. Detta används som ett terapeutiskt alternativ
för de patienter med familjär hyperkolesterolemi som
inte tål statiner.
I framtiden
I dag kan vi konstatera att vi f.n. endast utför ett rela-
tivt litet antal klin.-kemiska analyser avseende gall-
syror och deras prekursorer inom rutindiagnostiken,
medan mersofistikerade analyser som bestämmer
dessa substanser endast sker vid speciallaboratorier.
Antalet fall med kongenitala rubbningar inom gallsy-
remetabolismen är förhållandevis få, men viktiga att
diagnostisera för att erbjuda adekvat terapi. Följakt-
ligen har dessa analyser också en plats inom dagens
avancerade sjukvård.
Med ökande kunskap kan man dock vänta sig att vi
i framtiden får tillgång till nya analyser, som ger oss
förbättrade möjligheter att behandla och diagnosti-
sera gallsyra-relaterade sjukdomar.
Litteratur
Hofmann A. Bile acids: Trying to understand
their chemistry and biology with the hope of
helping patients. Hepatol 2009; 49:1403-8.
Lefebvre P, Cariou B, Lien F, Kuipers F, Staels B.
Role of bile acides and bile acid receptors in meta-
bolic regulation. Physiol Rev 2009; 89:147-91.
Foto: Henrik Alfthan.
