som inbegriper ett 20-tal enzymer, varav flera P-450
cytokromer. Fullständig gallsyrasyntes anses endast
äga rum i hepatocyterna, och engagerar flera olika
cellorganeller. Produktionen utgår från kolesterol,
och följer två metabola huvudspår, benämnd klas-
sisk och alternativ väg. Detta representerar den
dominerande processen varigenom kroppen kan
omvandla sitt överskottskolesterol till mer vatten-
lösliga molekyler vilka kan utsöndras i den hydrofila
miljön i gallan. Syntesen är noggrant reglerad genom
att aktiviteten av vissa nyckelenzymer styrs av olika
stimuli. Sålunda styrs synteshastigeten av enzymet
7α-hydroxylas, medan mängden cholsyra är beroende
av 12α-hydroxylas (CYP8B1). En negativ feed-back-
effekt utövas av hydrofoba gallsyror. Syntesen uppvi-
sar också en utpräglad dygnsvariation, och är högre
nattetid. Hormoner som T3 och insulin har visats
kunna minska gallsyrasyntesen. Vanligen är dock
sådana försök utförda i experimentella djurmodeller
(framför allt möss), varför det kan vara osäkert hur
det fungerar i människa. Människans totala gallsy-
repool omfattar 2-4 g, men endast en liten del behö-
ver ersättas med nysyntes p.g.a. det enterohepatiska
kretsloppet. Förklaringen till denna höga grad av
återvinning kan vara att gallsyresyntesen är en ener-
gikrävande process. Störningar i denna mekanism
leder till förlust av gallsyror genom tarmen vilket i
regel ger en kraftig syntesökning. En översikt över
gallsyrornas omsättning finns i Fig. 2.
Biologiska funktioner
Gallsyrorna har med tiden tillskrivits allt flera olika
funktioner. Ursprungligen ansåg man att deras pri-
mära funktion var att främja upptaget i tarmen av
lipider från födan. Lipidupptaget i tarmen stimuleras
genom att gallsyrorna bildar miceller med kolesterol,
fosfolipider och fettsyror, och dessutom aktiverar
vissa enzymer. Detta gäller också K-vitaminupptaget.
Eventuellt utövar de dessutom modererande effekter
på bakteriefloran. Gallsyrorna i gallan möjliggör
också att intakt kolesterol kan utsöndras genom sin
micellbildande förmåga. De senaste åren har emel-
Klinisk Biokemi i Norden · 3 2013
| 31
Cirkulationen
Portavenen
Duodenum
Lever
Kolesterol
Chenodeoxycholsyra
Glycinkonjugering
Gallblåsan
(tömmes vid födointag)
Gallgångar
Ileum
Feces
5%
5%
95%
90%
Figur 1.
Schematisk överblick
över gallsyrornas cirkulation inom
kroppen – det enterohepatiska
kretsloppet.
