Klinisk Biokemi i Norden Nr 2, vol. 22, 2010 - page 18

18
| 2 | 2010
Klinisk Biokemi i Norden
Efter drygt 100 år med näs-
tan bara kreatinin och Jaffe
metoder för njurdiagnostik
börjar det nu komma en del
nyheter inom den laborativa
njurdiagnostiken. Det är
sannolikt utvecklingen inom
masspektrometri och proteo-
mics som har möjliggjort denna utveckling.
Utvecklingen inom detta område har lyft
fram flera nya potentiella markörer framfö-
rallt för akut njurskada (t.ex. NGAL, KIM-1
och IL-18).
Nya definitioner av njursjukdom
Akut njurskada, på engelska acute kidney injury
(AKI), har ersatt det tidigare engelska begreppet
acute renal failure (ARF). Det är egentligen samma
Urin-Neutrophil gelatinase-associated lipocalin (U-NGAL):
Markör för tidig diagnostik av akut njurskada
Anders Larsson, Klinisk Kemi och Farmakologi, Akademiska Sjukhuset, Uppsala
sjukdom, men man bytte namn då man ville tyd-
liggöra att sjukdomsbegreppet är mycket bredare
än bara akut njursvikt som kräver dialys. Normalt
används de så kallade ”RIFLE”-kriterierna (RIFLE =
risk of kidney dysfunction, injury to the kidney, fai-
lure of kidney function, loss of kidney function, and
end-stage kidney disease) för diagnostik av AKI.
Enligt dessa kriterier så föreligger akut njursvikt
antingen när P-kreatinin tredubblats eller kreatinin-
clearance minskat med 75 %, eller P-kreatinin är >
350 µmol/l med en samtidigt akut (ej närmare pre-
ciserat i tid) ökning med minst 44 µmol/l, eller om
urinproduktionen varit mindre än 0,3 ml/kg/h under
24 timmar eller anuri föreligger sedan 12 timmar.
Enligt litteraturen så tar det i regel cirka två dygn
innan man ser en kreatininstegring efter AKI. Det
innebär att diagnosen ställs ganska långt efter det
att den akuta skadan skedde. Detta kan medföra att
njurskadorna blir allvarligare/permanenta än om
man kunde börja behandlingen direkt efter det att
skadan inträffade.
Akut njursvikt/akut njurskada drabbar framförallt
intensivvårdspatienter (ca 5-10% av IVA patienterna).
Graden av njurskada varierar från individ till indi-
vid men oavsett grad är den nedsatta njurskadan
associerad med en klart ökad dödlighet (i medeltal
ca 60%). Även om patienten inte dör av njursvikten
så leder den ofta till dialysbehov och kraftigt ökade
vårdkostnader. Behovet av dialys hos patienter med
AKI ligger i intervallet 20 och 60%. Ett vårddygn på
IVA kostar ofta 20000-30000 kronor och om man
dessutom måste ge patienten dialys så stiger kostna-
derna ytterligare.
AKI kan orsakas av bland annat nedsatt blodför-
sörjning till njurvävnaden, toxiska ämnen, inflam-
mation, ödem. Den vanligaste orsaken är sannolikt
ischemi och toxiner som frisätts i samband med
Fig 1. N-GAL
1...,8,9,10,11,12,13,14,15,16,17 19,20,21,22,23,24,25,26,27,28,...48
Powered by FlippingBook