![]()
13
| 2 | 2010
Klinisk Biokemi i Norden
(Fortsætter side 14)
Normalt sker denna serokonvertering och utläkning
till immun och icke smittsam inom ett år från ikte-
rus. Hos patienter där immunsystemet inte förmår
att serokonvertera infektionen uppträder en kronisk
infektion, som ofta är livslång. I det första skedet,
immuntoleransfasen, kommer patienten att ha höga
virusnivåer och HbeAg och HbsAg är positiva. I
denna fas sker ingen inflammatorisk reaktion i levern
och patienten har normala transaminaser. En andel
(åldersberoende, se ovan) av dessa patienter kommer
att inträda i en immunaktiveringsfas, då en kraftig
inflammatorisk reaktion i levern orsakar höga tran-
saminaser, högre nivå av virusmängd och ibland ikte-
rus. Under denna fas kan patienten serokonvertera
helt och bli immun och icke smittsam som efter det
normala förloppet. Andra kommer att övergå till den
så kallade immunövervakningsfasen och en kronisk
HBV-infektion med lätt till måttligt förhöjda
virusnivåer och med normala transaminaser.
De flesta av dessa patienter har ett okom-
plicerat förlopp, medan en mindre andel av
dessa patienter kan utveckla levercancer. De
patienter som har ingen eller knappt mät-
bar virusmängd och normala transaminaser
benämns kroniskt inaktiva HbsAg-bärare.
Vid kronisk HBV kan så kallade flares (exa-
cerbationer) utvecklas över tiden, då höga
virusmängder och inflammatoriskt ökade
transaminaser kan påvisas. Efter dessa flares
kan patienten serokonvertera till immun och
icke smittsam.
De patienter, vars immunsystem inte för-
mår konvertera den immunologiska processen
till immunövervakningsfas kommer att få en
utdragen immunaktiveringsfas, vilket innebär
höga virusmängder, kroniskt förhöjda transa-
minaser och en progressiv fibrosprogression i
levervävnaden, som slutligen ändar i levercir-
ros, leversvikt eller levercancer. Dessa patien-
ter har en kronisk, aktiv, högviremisk och
e-positiv HBV-hepatit (HbsAg pos, HbeAg
pos, hög virusmängd och transaminassteg-
ring). Under denna höga viremi kan pre-core-
mutanter uppträda, vilket innebär att HbeAg
inte kan uttryckas av viruset. Den kroniska,
aktiva, högviremiska HBV-hepatiten övergår
då till att bli e-negativ (HbsAg pos, HbeAg
neg, hög virusmängd, transaminasstegring).
Det serologiska mönstret kan således miss-
tolkas som kronisk lågviremisk HBV-hepatit, varför
virusmängd bör undersökas i oklara fall.
Kronisk HCV föreligger vid positiv PCR-test tre
månader efter smittotillfället.
Immunitet vid HAV och HBV föreligger när anti-
HAV-totIg respektive anti-Hbc och/eller anti-Hbs är
positiva. HbsAg är negativ i dessa fall. En behandlad
eller spontanutläkt HCV-infektion ger ingen immu-
nitet, utan re-insjuknande genom nysmitta är alltid
möjlig.
Postexpositionsbehandling och vaccination
Vid aktuell signifikant exposition för HAV (mat/vat-
tensmitta) och HBV (blodsmitta) finns behandling
med specifikt immunglobulin. Effektiva vaccin, med
skyddseffekt över 95%, mot HAV och HBV finns
