![]()
35
| 1 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
mellan normal och kapillär provtagning. Detta tyder
på att en kortvarig (max en minut) stas inte påverkar
kalciumkoncentrationen.
Olika komponenter ökar vid långvarig stas p.g.a.
hemokoncentration. När de stora venerna stasas ökar
filtrationstrycket i kapillärerna då vätska och lågmo-
lekylära substanser pressas genom kapillärväggen och
en situation liknande den vid lägesförändringar från
liggande till stående uppstår, med hemokoncentra-
tion. Dessa förändringar överstiger oftast variatio-
nen för analysmetoden. Detta påverkar framför allt
makromolekyler som proteiner t.ex. immunglobuli-
ner, totalprotein, albumin, lipoproteiner, hemoglobin
och även lipider, erytrocyter, leukocyter, hemato-
krit, ASAT, ALAT och hormoner såsom tyroxin,
aldosteron, renin, adrenalin och noradrenalin. Om
stasningen pågår kortare tid än en minut hinner inte
dessa förändringar uppstå.
En kortvarig stas (<1 minut) med lågt tryck,
i samband med provtagning orsakar således inte
hemokoncentration medan ett kortvarigt muskelar-
bete med provtagningsarmen kan orsaka ökning av
kalium, kalcium, albumin, ALP och natrium.
Venprovtagning av ovannämnda analyter bör utfö-
ras med maximalt en minuts stas med trycket 60 mm
Hg och utan muskelarbete. Kapillär provtagning för
kalium bör undvikas.
Tack till Marianne Dahlberg, specialistläkare på
Klinisk kemi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset,
för ovärderlig hjälp. Tack också till Anna Kanibar
som på ett förtjänstfullt sätt har utfört provtagning på
försökspersonerna.
Denna artikel har i något annan form tidigare publi-
cerats i Laboratoriet 2007, nr 4, 16 – 23.
Referenser:
1. Laurells klinisk kemi i praktisk medicin.
Nilsson-Ehle P (red). Studentlitteratur 8:e
upplagan, 2003.
2. PM Praktisk medicin. Terapikompendium i
allmänmedicn. Flöistrup B. Fragaria bokför-
lag, åttonde upplagan, 1988.
3. Don BR, Anthony S, Cheitlin M, Christiansen
M, Schambelan M. Pseudohyperkalemia cau-
sed by fist clenching during phlebotomy. N
Engl J Med 1990; 322: 1290-2.
4. Statland BE, Bokelund H, Winkel P. Factors
contributing to intra-individual variation of
serum constituents: 4. Effects of posture and
torniquet application variation of serum con-
stituents in healthy subjects. Clin Chem 1974;
20: 1513-9.
5. Wiederkehr MR, Moe OW. Facititious hyper-
kalemia. Am J Kidney Dis 2000; 36: 1049-53.
6. Hill AB, Nahrwold ML, Noonan D, Northrop
P. A comparison of methods of blood
withdrawal and sample preparation for potas-
sium measurements. Anesthesiology 1980;
53: 60-3.
7. Renoe BW, McDonald JM, Ladenson JH. The
effects os stasis with and without exercise
on free calcium, various cations, and rela-
ted parameters. Clin Chem Acta 1980; 103:
91-100.
8. Larsson A, Johansson U-C, Palmberg K.
P-Calcium bör tas utan stas. Gamla iakttagel-
ser gäller fortfarande. Klinisk Kjemi i Norden
nr 3, 2002 sid 20-1.
9. Burtis CA, Ashwood ER. Tietz textbook of
Clinical Chemistry, WB Sauders Company,
1999, sid 43.
10. Simonsson P, Mårtensson A, Rustad P. Nya
gemensamma nordiska referensintervall
inom klinisk kemi. Bättre bas för klinisk
bedömning och samarbete. Läkartidningen
2004; 101: 901-5.
11. Rustad P. Reference intervals for 25 of the
most frequently used properties in clinical
chemistry. Proposal by Nordic Reference
Interval Project (NORIP). Klinisk Biokemi i
Norden 2003; 15; 2: 10-7.
12. Kupke IR, Kather B, Zeugner S. On the com-
position of capillary and venous blood serum.
Clin Chem Acta 1981; 112: 177-85.
13. Falch DF. Clinical chemical analyses of serum
obtained from capillary versus venous blood,
using MicrotainersÒ and VacutainersÒ.
Scand J Clin Lab Invest 1981; 41: 59-62.
14. Fogh-Andersen N, Wimberley PD, Thode
J, Siggaard-Andersen O. Determination of
sodium and potassium with ion-selective
electrodes. Clin Chem 1984; 30: 433-6.
