![]()
34
| 1 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
malt blodflöde vid provtagningen. Vid kapillär prov-
tagning var kalium signifikant ökat, med stor indivi-
duell variation, med en medelökning av 0,38 mmol/L
jämfört med venös provtagning. Vi har analyserat
serumindex för hemolys och exkluderat prover där
hemolys kan vara orsak till förhöjt kalium. I andra
studier har man oftast angett hemolys som förklaring
till förhöjda kaliumvärden vid kapillär provtagning
(12-13). Vid studier där man analyserat kalium i hel-
blod kan eventuell hemolys i provet inte upptäckas.
I vår studie är det således inte hemolys som
orsakar de förhöjda kaliumvärdena vid kapillär
provtagning. Blod från kapillärpunktion är en
blandning av blod från arterioler, venoler, kapil-
lärer, interstitievätska och troligen också intracel-
lulär vätska. Vid venös provtagning tas provet
direkt från venerna medan vid kapillär provtagning
från muskelvävnaden i fingertoppen. Det är troligt
att det är skillnader i sammansättning av provet
och förutsättningar vid provtagningen, vid venös
och kapillär provtagning som orsakar skillnader i
kaliumkoncentrationen.
I prover som stått ocentrifugerade 6-8 timmar i
rumstemperatur minskade kaliumkoncentrationen
signifikant, vilket även visats i en tidigare studie (14).
I samma studie förvarades prover i kyla (+4 ºC) och
vid 37 ºC. Det visade sig att prover som stått i kyla
alternativt 37 ºC var mindre hållbara jämfört med
förvaring i rumstemperatur i 24 timmar. Kalium
ökade ju längre proverna förvarades i kyla respektive
37 ºC. I ovanämnda studie minskade kalium som stått
i rumstemperatur i 24 timmar med 2,7 %.
Kalcium ökade signifikant både efter stas och vid
muskelarbete och var oförändrat vid kapillär prov-
tagning och efter förvaring i rumstemperatur 6-8
timmar.
Även albumin ökade signifikant efter stas och
muskelarbete och var oförändrat efter förvaring i
rumstemperatur med minskade något vid kapillär
provtagning, denna ringa minskning torde sakna kli-
nisk betydelse. De likartade ökningarna vid stas och
muskelarbete för albumin och kalcium kan förklaras
av att albumin är ett bindarprotein och binder bland
annat kalcium. Stas och muskelarbete har troligen
även betydelse för andra substanser som binder till
albumin.
För ASAT, bilirubin, och kreatinin sågs inga
signifikanta förändringar varken vid stas eller mus-
kelarbete. Däremot ökade ALP signifikant både
vid stas och muskelarbete vilket kan ha klinisk
betydelse för värden som ligger nära gränserna för
referensintervallet.
Natrium ökade signifikant vid muskelarbete vilket
kan påverka kliniska ställningstaganden, då natrium
har ett relativt snävt referensintervall.
Denna studie är utförd på relativt friska och arbets-
föra individer. Det är tänkbart att resultaten blivit mer
avvikande vid de olika provtagningsteknikerna om
studien utförts på svårt sjuka patienter. Resultaten har
inte heller jämförts med prover tagna helt utan stas.
För kalcium var det dock ingen signifikant skillnad
Analys
Venös provtagning
Kapillär
provtagning
Normal
provtagning
Stas
3 minuter
Pumpning
1 minut
Ocentrifugerat
6 - 8 tim
Kalium
4,10
n.s.
Kalcium
2,38
n.s.
n.s.
Albumin
39,8
n.s.
ALP
0,729
ASAT
0,41
n.s.
n.s.
Bilirubin
7,79
n.s.
n.s.
Kreatinin
65,9
n.s.
n.s.
Natrium
139,5
n.s.
Tabell 5. Sammanfattning av signifikanta förändringar vid de olika provtagningsteknikerna. vid signifikant
ökning eller minskning . N.s. = ingen signifikant förändring.
(Fortsat fra side 33)
→
→
→
→
→
→
→
→
→
→→
→
→
