![]()
26
| 1 | 2009
Klinisk Biokemi i Norden
Det finns olika uppgifter i litte-
raturen om påverkan av stas och
muskelarbete vid venös provtag-
ning (1-6). I provtagningsanvis-
ningar står det ofta att man bör
ta kalium ”med minsta möjliga
stas”. Det råder delade meningar
hur kalium skall tas även bland
provtagare. Eftersom flera publi-
cerade studier i ämnet är gjorda
så tidigt som runt 1980-talet så ville vi göra en ny
studie.
Vi valde att utvärdera analyserna kalium, kalcium
och albumin inklusive index för hemolys, ikterus
och lipemi. Kalium valdes eftersom det enligt lit-
teraturstudier framkommit olika motsägande upp-
gifter angående påverkan av stas. I tidigare studier
hade man mätt samtidig stas och muskelarbete (7).
Vi ville analysera påverkan av stas och muskelarbete
var för sig. Kalcium valdes för att man i publicerade
artiklar kan läsa att även kalcium är känsligt för stas
och muskelarbete (8). Kalcium har dessutom ett
snävt referensintervall. Albumin valdes i egenskap
av bindarprotein för olika substanser. Fettsyror
och okonjugerat bilirubin binds till albumin med
hög affinitet och konjugerat bilirubin binds med
lägre affinitet. Flertalet farmaka binds till albumin.
En tredjedel av kalcium i plasma är bundet till
albumin.
Syftet med studien var att utarbeta riktlinjer för
provtagning gällande stas, muskelarbete och kapil-
lärprovtagning för analyterna kalium, kalcium och
albumin.
Korrekt provtagning – gamla sanningar
gäller inte alltid
Birgitta Gren, Klinisk kemi, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg.
birgitta.gren@vgregion.se
Material och metod
I studien ingick 42 icke fastande, arbetsföra kollegor
(35 kvinnor och 7 män). Provtagningen utfördes av
erfaren provtagare.
1. Försökspersonen fick vila i sittande ställning 15
minuter (1) med en värmedyna i ena handen.
Därefter utfördes kapillär provtagning med röd
bladlancett (högflöde) i mikrorör med gel utan
antikoagulantia.
2. Som utgångsvärde för venös provtagning togs två
gelrör utan antikoagulantia (5 mL som drar 3 mL
blod) med provtagningsteknik enligt Tietz (9). Detta
innebär maximalt en minuters stas vid 60 mm Hg,
avslappnad arm och utan dynamiskt muskelarbete
s.k. pumpning. Stasen släpptes så snart blodflöde
sågs i röret.
2.
Ett rör analyserades inom två timmar. Detta har vi
kallat ”normal provtagning”.
2.
Det andra röret fick stå ocentrifugerat i rumstempe-
ratur i 6 - 8 timmar före analys.
3. Vidare togs prov efter 3 minuters stas vid 60 mm
Hg i den andra armen. Provtagningen utfördes med
bibehållen stas och avslappnad arm.
4. Efter ytterligare 5 minuters vila togs slutligen ett
prov efter standardiserat dynamiskt muskelarbete
och utan stas i den första armen. Försökspersonen
fick pumpa med handen med en handdynamometer
med cirka 60 pumpningar under en minut, med
handstyrkan 15-20 kg. Provet togs med knuten
hand.
Proverna stod i rumstemperatur, centrifugera-
des efter 1 timme och analyserades inom 2 timmar
efter provtagningen på analysintrumentet Modular.
Venproverna centrifugerades i 10 minuter vid 1500 g i
20°C och kapillärproverna centrifugerades i 3 minuter
vid 11500 g i 20°C. Proverna som stått ocentrifugerade
