![]()
27
| 1 | 2007
Klinisk Biokemi i Norden
(Fortsætter side 28)
utnyttjandet av incitamentsmedlen. De har kom-
mit till nytta för att göra mindre investeringar,
renoveringar, ommålningar och för att förstärka
utbildningen. De fick dock inte användas för att
öka bemanningen. Klinisk mikrobiologi använde en
stor del av sina medel för att samla all personal på
internat för gemensam planering av den framtida
utvecklingen av kliniken.
Fördelar med incitamentssystemet
Incitamentsprojektet uppfattas som en mycket posi-
tiv lösning på ett ekonomiskt styrproblem vi länge
brottats med. För första gången finns det klara
drivkrafter varför vi skall gå bra ekonomiskt. Gamla
brister, som att öka konsumtion mot slutet av ett
gott år, kan stävjas eftersom vi nu har fördel av att
ha ett positivt resultat. Att koppla incitament till
hur vi förbättrar vår kvalitet och vår utveckling är
viktigt. Det finns då ingen risk att dessa essentiella
delar glöms bort i ett alltför snävt ekonomiskt tän-
kande. Att det är tre resultatenheter som gemensamt
måste producera ett överskott bidrar till efterföljd,
och kan bidra till sammanhållning. Kanske kan det
också bli konflikter men det stärker i alla fall vår
grundtanke om en gemensam division för laborato-
riemedicin vid UMAS.
En fördel med projektet är att det sätter fokus
på uppföljningssystemen, både de ekonomiska och
de kvalitetsmässiga. Incitamentstyrning kräver helt
enkelt relevanta och valida data som därtill kan
förstås av verksamheten. Systemet måste också
förankras tidigt för att få effekt.
Nackdelar och problem med incitamentssytemet
Vi har ännu inte sett några klara brister. Vissa dis-
kussioner har förekommit om vem som skall ha del
av medlen. En enhet som dragit ner mer i beman-
ning borde kanske få mer belöning.
Ett problem är att belöning till sin natur är, och
skall vara, ettårig. Startas ett lovande projekt, och
det inte blir klart under året, så kan det därför vara
svårt att fortsätta det. Detta problem blir också
större av att det tog flera månader av det nya året
innan resultatet är sammanställt och innan pro-
jektmedel beviljats och de olika projekten kommit
igång. I realiteten startade därför flera projekt först
under hösten och har haft kort tid på sig att bli
klara. Å andra sidan stimulerar det till att även det
aktuella årets resultat blir så bra att nya medel kan
förväntas.
En ökad nedbrytning av incitament ner till
enskilda enheter inom lab, t ex hematologi eller
virologi, vore nog önskvärt för att förtydliga frågan
”what´s in it for me”. Labmedicin UMAS är en stor
organisation med nästan 400 anställda. Kanske
skulle det vara ökad stimulans om mindre enheter
som gör bra resultat fick extra belöning. En risk är
dock att detta kunna leda till intern konkurrens och
suboptimering.
Framtiden för Incitamentsprojektet
Det är beslutat är att projektet skall fortsätta 2007.
Det skall ännu inte spridas vidare på sjukhuset.
En orsak är att det krävs utvecklade uppföljnings-
system för att få ett korrekt system. Det är alltid
bra att ha samma ekonomiska spelregler inom en
organisation.
HPV/vätskebaserad cytologi
Biobanksfunktionen, databasadministration
Biobanksfunktionen, uppgradering av
biobankshotellet
Biobank för njurtumörer
Diagnos av aktiverande mutationer i FLT3 i
AML-patientmaterial
Tissue Microarray
Mikroskopisk kolit
Prognostisk markör vid koloncancer
Molekylära analyser av biobanksmaterial
Nya molekylära diagnostiska verktyg i
cancerdiagnostiken
Center för Labmedicinsk logistik
Utvärdering av patientnära mikrobiologiska
snabbtester
Logistik kring laboratoriediagnostik
Entrén vid ingång 78
Elektronisk kvalitetsmanual
Tabell 2: Projekt som fick ekonomiskt stöd från incita-
mentsmedel.
