![]()
28
| 1 | 2007
Klinisk Biokemi i Norden
(Fortsat fra side 27)
Sammanfattning
Incitamentsprojektet har gett klinikerna en mycket
tydlig stimulans att prestera bättre ekonomiska
resultat, samtidigt som det byggt in säkerhetsmeka-
nismer mot en alltför snäv ekonomisk prioritering,
på bekostnad av kvalitet och utveckling.
Slutsatser
Fritt från projektrapporten (1)
• Incitamentstyrning fungerar bäst så decentralise-
rat som möjligt
• Lokala mål måste finnas och förankras
• Bryt ner så långt som möjligt
• Kommunicera bättre om hur det går
• Undvik standardiserade belöningar
• Stöd pågående förändringsarbete
• Jämför olika enheter
• Förbättra uppföljning, speciellt av kvalitet och
utveckling
• Belöna team, inte person
• Säkra balans mellan ekonomiska mål och
verksamhetsmål
• Inför ett tak för incitamentsmedel
Referenser
Arvidsson P. Incitament inom sjukvården.
Fallstudier om effekter av incitamentstyrning
på Universitetssjukhuset MAS. Projektrapport,
oktober 2006.
Arvidsson P, Styrning med belöningssystem,
ur Controllerhandboken, utg 7. Redaktör Lars
A Samuelsson, Industrilitteratur AB kap 4, sid
108-147.
Arvidsson P, Movin T, Rosell C, Empirisk
studie av en teambaserad incitamentmo-
dell på Dagkirurgiska kliniken vid Huddinge
Universitetssjukhus, Stockholm School
of Economics, EFI, The Economic Research
Institute, Working paper no 2004:4, Mars
2004.
Herzberg F, One more time: How to motivate
employees? , ur Motivating people, Harvard
Business Review, jan 2003 sid 87-96.
Cheferna vid Laboratoriemedicin i Malmö som arbetar med incitamentsprojektet: Leif Johansson, (Klinisk patologi),
Johan Malm (Klinisk kemi), Gert-Ove Gren (controller), Tommy Andersson (prefekt), Lena Dillner (Klinisk mikrobiologi)
