Bibliotek for Lreger bringer også artikler på de
andre nordiske sprog, og vil gerne nå ud tillresere
i de nordiske lande.
For vort fagområde er det også vrerd at notere,
at den nreste
hovedredakt~r
af bladet bliver Jens
Fr. Rehfeld, der er professor i klinisk biokemi ved
K~benhavns
Universitet.
Abstracts fra seneste og tidligere numre kan ses
på
. Man kan også rekvirere et num–
mer fra bladets sekretrer Tina Andersen på
.
INR i Finland:
Bibliotek for Lreger har også udgivet en fremra–
gende bog «Introduktion til forskning» som ligger
frit tilgrengelig på samme adresse.
Medlemmer af Den Danske Lregeforening får
bladet for 275 kr. om året. Redaktionen har lovet
mig at arbejde hårdt for at lreger fra de andre nor–
diske lande kan abonnere på bladet for samme
pris.
Bibliotek for Lreger kan varmt anbefales.
Övergång till INR vid årsskiftet 2000-2001
MARTTI SYRJÄLÄ.
Laboratoriet, Mejlans Sjukhus, P.O. BOX 340, 00029 HUS , Finland (
)
Uppföljningen av antikoagulansbehandling med
warfarin har en likadan historia i Finland som i de
övriga nordiska länderna. Hittills har effekten av
AVK-behandling angivits i
o/o
av normal koagula–
tionsaktivitet Övergången till att raportera
protrombinkomplex som INR har varit ett långva–
rigt projekt. Initiativet togs redan vid mitten av
90-talet av den finska organisationen för extern
kvalitetskontroll (Labquality), som aktivt började
uppmuntra laboratorierna att uppge både
!NR–
värden och %-värden parallelt. Labquality gav
även råd om, hur laboratorierna borde bestämma
sina egna ISI-värden (international sensitivity
index). Antalet laboratorier, somraporterar
!NR–
värden har ökat långsamt och utgjorde våren 2000
75% av de laboratorier, som deltog i det natio–
nella externa kvalitetskontrollprogrammet för
koagulationsundersökningar. Traditionellt har de
fmska laboratorierna använt endast ett fåtal olika
tromboplastinreagens (Nycotest-PT, SPA, Throm–
botest) för mätning av protrombinkomplex, och
Klinisk Kjemi
i
Norden
J,
2001
bruket av tromboplastiner har haft en skarp geo–
grafisk begränsning, vilket har möjliggjort, att
behandlingsintensiteten inom ett och samma sju-
. kvårdsdistrikt har baserat sig på samma metod
och referensintervall för AVK-behandling. I slutet
of
av 90-talet ökade intresset för INR bland flera
specialistläkargrupper (framför allt kardiologer
och neurologer).
Orsaken var en uppfattning om, att vårdreferen–
sområden uttryckta i koagulationsaktivitetsenhe–
ter (%)leder till en mera intensiv antikoagulation
än internationellt rekommenderad. I slutet av
1999 arrangerdes ett gemensamt konsensusmöte
av de viktigaste medicinska specialistläkarföre–
ningama. Vid detta möte beslöts det, att INR
kommer att vara den enda metoden för vårdupp–
följning av warfarinbehandling från början av år
200
l.
Samtidigt beslöt man, att referensintervallet
för vård (terapi?) kommer at vara INR 2.0 -3.0
(2.5 - 3.5 vid intensiv vård av patienter med
mekaniska hjärtklaffar).
15
