görande sätt förbättra t dra diagnosti ska möj–
lighete r (originalpublikat ioner citerade i ref
l). För denna be tämn ing anvä ndes två skilda
region pe itika antikroppar (mot den amino–
terminala regionen resp. andra regioner inklu-
i\· den ka rboxyterminala regionen) i en im–
munometrisk analys som ger utslag får mole–
kyler som innehåller båda dessa regioner. Vid
tid igare radioimmunoassay-metoder (RIA)
användes däremot antikroppar mot enstaka
regioner, vilka därför mäter både fragment
och intakt parathormon. Beroende på typ av
fragment som analyseras kommer RIA-resul–
taten att påverkas i högre eller mindre grad av
bl a den renala eliminationen av anal yt från
blodbanan (observera att hyperkalcemien vid
primär hyperparathyreoidism kan leda till
njurskada!). De immunometriska metoderna
har en detektionsgräns som ligger under refe–
rensintervallets nedre gräns, och tillåter därför
bestämning av abnormt låga koncentrationer,
medan RIA-metodernas detektionsgräns inte
kan skiljas från referensintervallets nedre
gräns.
Mot denna bakgrund, och det förhållandet
att nya läkemedel för kontroll av hyperkalee–
mi blir allmänt tillgängliga, hölls under hösten
1990 vid Sahlgrenska Sjukhuset i Göteborg ett
seminarium »Evaluation and treatment of hy–
percalcalcemia» för kliniska kemister och lä–
kare ansvariga för endokrinologi, endokrin ki–
rurgi , njurmedicin och dialysvård i den
västsvenska regionen. En ledande expert inom
området >>non isotopisk immunoassay», Stuart
Woodhead , PhD, från University of Wales
College of Medicine, Cardiff, UK, redogjorde
för utvecklingen av immunometriska metoder
för PTH-analys. Docent Lasse Larsson från
Linköpings Universitet diskuterade bestäm–
ningen av fritt , eller »joniserat», kalcium i
plasma och serum, och för resultaten av en
långtidsuppföljning av fall av hyperkalcemi.
Svante Jansson redogjorde för Göteborgserfa–
renheter av bestämning av »intakt» PTH i
serum före och under en lång tid efter opera–
tion av patienter med paratyreoidearubbning-
24
ar, liksom för de nya terapeutiska och dia–
gnostiska möjligheterna med bisfosfonater fr a
pamidronat (APD). Gunilla Hedbäck presen–
terade resultaten från en pågående studie av
primär hyperparathyreoidism. Denna har
givit argument för värdet av tidig diagnos och
behandling av detta tillstånd som bl a medför
ökad risk för förtidig död , fr a i kardiavaskulär
sjukdom. Möjliga biokemiska mekanismer i
detta samband diskuterades av Stuart Wood–
head. Docent Ragnar Hultbom vid Onkolo–
giska Institutionen vid Göteborgs Universitet
diskuterade, slutligen, möjliga verkningsme–
kanismer för skilda bisfosfonater.
Diagnosen av primär hyperparathyreoidism
kan nu alltså fastställas efter en enklare och
mindre kostnadskrävande pol iklinisk utred–
ning än vad som tidigare varit möjligt: sedan
man säkerställt hyperkalcemi med bestäm–
ning av fritt kalcium i serum och erhållit vär–
den över beslutsgränsen för koncentrationen
av intakt PTH i serum, kan patienten omedel–
bart remitteras till kirurg för ställningstagande
till behandling. Den internmedicinska utred–
ningen kan koncentreras till de fall av hyper–
kalcemi som inte beror på en ökad insöndring
av parathormon.
LITTERATUR
l. Nyström E, Lindstedt G , Rudenstam C-M,
Bengtsson BÅ, Tisell L-E. Grand Rounds at
Sahlgren's Hospital: Hypercalcemia in a patient
with mammary carcinoma; metastases or prima–
ry hyperparathyroidism [Case Conference]? Clin
Chem
1989; 35:
lO
19-23.
2. Watson L, Moxham J, Fraser P. Hydrocortisone
suppression test and discriminant analysis in dif–
ferential diagnosis of hypercalcemia. Lancet
1980;
i:
1320- 5.
3. Johnson KR, Masca11 GC, Howarth AT, Heath
DA. Differential laboratory diagnosis of hyper–
calcemia [Review]. CRC Crit Rev Clin Lab Sci
1984; 21:51-97.
4. Lacher DA, Baumann RR, Boyd JC. Campari–
son of discriminant analysis proeectures in labo–
ratory differentiation of hypercalcemia. Am J
Clin Pathol
1988; 89: 753- 9.
Klinisk kemi
i
Norden l. /99/
