34
| 4 | 2012
Klinisk Biokemi i Norden
Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS)
–
vilken hjälp har man av laboratorieanalyser?
Inger Sundström Poromaa, Institutionen för Kvinnors och Barns Hälsa, Uppsala Universitet,
Uppsala
Polycystiskt
ovarialsyndrom
(
PCOS) är den vanligaste endo-
krina störningen hos kvinnor i fertil
ålder och enligt svenska siffror har
omkring 6% av kvinnor i aktuella
åldrar syndromet (1). Symtom på
PCOS debuterar ofta i puberte-
ten. Både tidig pubertetsstart som
resultat av ökad sekretion av binju-
rebarkssteroider och sen menarche har beskrivits vid
PCOS. Typiskt för många patienter är att de aldrig har
haft regelbundet blödningsmönster utan alltid glesa
menstruationer eller långa uppehåll. Andra symtom
som ökad hårväxt och acne utvecklas successivt från
puberteten och har ofta samband med viktuppgång. En
del patienter diagnostiseras i samband med utredning
för infertilitet. Fyrtio till 50% av alla kvinnor med PCOS
är överviktiga eller obesa (2)
Diagnos
Diagnoskriterierna för PCOS har varierat genom åren
men numera används i Sverige huvudsakligen de kri-
terier som fastställts av European Society for Human
Reproduction and Embryology (ESHRE) och the Ame-
rican Society for Reproductive Medicine (ASRM) (3).
För att få diagnosen PCOS krävs två av följande tre
kriterier:
1.
oregelbunden eller utebliven menstruation
2.
hirsutism och/eller förhöjda halter av manligt köns-
hormon i blodet (biokemiskt hyperandrogenism)
3.
polycystiska ovarier
Två av dessa kriterier krävs för diagnos. Andra specifika
tillstånd som kongenital adrenal hyperplasi (CAH),
androgenproducerande tumör och Cushings´s syndrom
skall uteslutas.
Menstruationsstörningen beror på nedsatt äggloss-
ningsförmåga och diagnosticeras anamnestiskt.
Hirsutism är förekomst av ökad kroppsbehåring
(
terminalhår) hos kvinnor och kan vara, inte minst för
unga kvinnor, socialt handikappande. Många undviker
att delta i skolgymnastik, väljer att klä sig i långärmade/
långbenta kläder och avstår från simning och andra
idrotter där kroppen exponeras. De vanligaste lokali-
sationerna är överläpp, kinder, haka, runt bröstvårtor,
mellan brösten, längs linea alba och ljumskar samt
armar och ben. Hirsutism kan förekomma tillsam-
mans med acne och i extrema fall ses också håravfall av
manlig typ på hjässan. Parentetiskt kan nämnas att den
anabola konstitutionen vid PCOS kan vara fördelaktig
ur idrottslig prestationssynpunkt. Nyligen visades att
PCOS är en vanlig orsak till menstruationsstörningar
hos idrottskvinnor (4-5) inte minst på olympisk nivå (6).
Idrottskvinnor medmenstruationsstörningar och PCOS
har lika hög bentäthet som regelbundet menstruerande
idrottskvinnor och presterar bättre i olika fysiska tester
jämfört med andra idrottskvinnor (4).
Transvaginalt ultraljud är den bästa metoden för att
bedöma ovarierna. Polycystiska ovarier föreligger om
minst ett ovarium har 12 eller fler folliklar (2-9 mm i
storlek) och/eller ökad ovarievolym> 10 ml (3). Det bör
dock betonas att ultraljudsdiagnostiken inte är något
krav för diagnos om patienten uppfyller de två övriga
kriterierna för diagnos. Många tonårsflickor har inte
debuterat sexuellt ochman kan utan problem vänta med
det vaginala ultraljudet till dess att flickan är mogen för
undersökningen.
Laboratorieanalyser
Det finns ingen entydig definition på biokemisk hyper-
androgenism men analys av fritt testosteron alternativt
fritt androgenindex dvs kvoten mellan totalt testoste-
ron och sexualhormonbindande globulin (SHBG) (T/
SHBG-kvot) anses allmänt vara den bästa metoden att
bedöma biokemisk hyperandrogenism (7). Sextio till
åttio procent av kvinnor med PCOS har höga koncen-
trationer av fritt testosteron i serum (8). För laboratorie-
diagnostik av PCOS räcker det således med att analysera
totalt testosteron tillsammans med SHBG i serum för att
