26
| 4 | 2012
Klinisk Biokemi i Norden
(
Fortsat fra side 25)
Arbiträr internationell enhet är inte godtycklig
Insulin, prolaktin och renin bör rapporteras uttryckta
i mIE/L (milli-internationella enheter/liter). Interna-
tionell enhet (IE) är ingen SI-enhet och brukar därför
anges vara en arbiträr enhet (på engelska arbitrary
unit). Beteckningen arbiträr är olycklig, eftersom det
kan uppfattas som att IE skulle vara vagt eller dåligt
definierat. Det är emellertid skillnad på IE, d.v.s.
arbiträr enhet definierad av internationellt erkänd
organisation jämfört med andra arbiträra enheter,
vanligen rapporterade med beteckningen ’arb enh’,
som kan vara lokalt definierade. Kalibreringen av de i
Sverige använda metoderna för insulin, prolaktin och
renin är spårbara till referenspreparationer erkända
av WHO, med substansinnehåll angivna i IE. Det
innebär att koncentrationen av insulin, prolaktin och
renin uttryckt i IE/L är exakt definierad i förhållande
till den aktuella referenspreparationen. Däremot blir
en omräkning av koncentrationen till massa eller
substansmängd osäker. Exempelvis innehåller en
ampull av den internationella referenspreparationen
för humant prolaktin med beteckningen 84/500
definitionsmässigt 53 mIE. I dokumentationen om
referenspreparationen anges även att ampullen inne-
håller resterna av en lösning med approximativt 2,5
μg humant prolaktin före frystorkning (7). Denna
approximativa massa utgör grunden för omräk-
ningsformlerna mIE/L x 0,047 = μg/L och μg/L x
21,2
= mIE/L som flertalet diagnostikföretag anger i
sina reagensbeskrivningar. Prolaktinmetoderna från
Abbott, Beckman, Roche och Siemens är alla spårbara
till WHO-standarden 84/500 enligt företagens rea-
gensbeskrivningar. Troligen är kalibreringen av alla
prolaktinmetoder inom svensk sjukvård spårbara till
WHO-standard 84/500 eftersom alla inrapporterade
prolaktinresultat i Equalis kvalitetssäkringsprogram
för endokrinologi under 2011 härrörde från någon av
dessa metoder. Trots spårbarhet till samma standard
finns det nivåskillnader mellan metoderna. Figur 1
visar en sammanställning av de svenska laboratori-
ernas prolaktinresultat i Equalis externa kvalitetssäk-
ringsprogram. Vid varje enskilt tillfälle under 2011
var högsta inrapporterade resultat vanligen nästan
dubbelt så högt som det lägsta. Vilken metod som är
mest rätt i förhållande till WHO-standarden går dock
inte att utläsa. Provmaterialet i kvalitetssäkringspro-
grammet är artificiellt vilket ibland kan överskatta
eller ge en förvrängd bild av metodskillnader. En
skillnad på faktor två för prolaktin är visserligen
oacceptabel men kompenseras ur klinisk synvinkel
av att resultaten kan relateras till referensintervall
Figur 1. Diagrammet visar medelvärde
±2SD för Prolaktin fördelat på fyra
metodgrupper och 6 olika provmaterial
som skickats ut under 2011. Abbotts
metod ger i genomsnitt ca 15% högre
resultat jämfört med totala medelvär-
det (anges under respektive prov),
Beckman ger ca 8% lägre, Roche ca
4%
lägre och Siemens ca 20% lägre.
Resultat har rapporterats från 20
laboratorier varav 9 med metoder från
Roche och 5 med metoder från Abbott.
