46
| 1 | 2012
Klinisk Biokemi i Norden
Hur fungerar NORIPs referensintervall för calcium
mot våra patientresultat?
Peter Ridefelt, John Axelsson, Anders Larsson
Avdelningen för klinisk kemi, Akademiska sjukhuset, Uppsala
Provtagningen i samband med det nordiska referen-
sintervallsprojektet (NORIP) var nog så optimal som
man praktiskt kan göra den. Man hade välmotive-
rade försökspersoner som kom fastande, och man
tog proverna på morgonen utan någon stas efter att
försökspersonerna suttit ner och vilat före provtag-
ningen. Den enda invändningen skulle kunna vara
att provtagningen var för bra om vi jämför med den
kliniska vardagen.
Många av våra patienter har värk, är oroliga eller
sover dåligt. Sjukhusmiljön är ovan, och sängarna
kanske inte i första hand byggda för bekvämlighet. Vi
kan därför förvänta oss att en stor del av patienterna
har haft störd nattsömn före provtagningstillfället.
Många patienter har dessutom dåliga blodkärl, och
det kan vara svårt att helt undvika stas. Patienterna
kommer till mottagningar under hela dagen vilket gör
att många prover inte tas som fastande morgonprov.
Viloperioden före provtagning varierar i den kliniska
vardagen och ofta kan den bli kortare än 15 minuter
vilket medför att patienternas vätskeredistribution
inte är i steady-state. Provtagningsbetingelserna för
en patient med bröstsmärtor på akutmottagningen är
vitt skilda från de betingelser som användes i NORIP.
Provtagningen på vissa patienter är säkert lika bra
som i NORIP men för andra patienter kan den vara
betydligt sämre.
Ett exempel där provtagningsbetingelserna san-
nolikt har betydelse är calcium. På 1990-talet hade vi
ett referensintervall på 2,20-2,60 mmol/L i likhet med
övriga laboratorier i Sverige. Det är oklart varifrån
det referensintervallet kom, men det var inarbetat
och fungerade som sanning i Sverige. Problemet upp-
stod när NORIP visade att referensintervallet var för
högt. Det kalkylerade referensintervallet för calcium
i NORIP blev 2,17-2,51 mmol/L (1). Dock antog de
flesta svenska laboratorier det mer avrundade inter-
vallet 2,15 – 2,50 när NORIP infördes (2). Denna
nivåskillnad ledde till en hel del diskussioner, bland
annat om det skulle kunna bero på en skillnad i prov-
tagningsbetingelser. Stas ökar proteinkoncentrationen
i plasma och när vi testat påverkan av kraftig stas på
friska frivilliga så fick vi en stegring som i medeltal
var ca 0,2 mmol/L. Stas kan därför bidra till förhöjda
calciumvärden.
En annanmöjlig förklaring till nivåskillnader är prov-
tagningstiden i de fall analyten uppvisar en dygnsvaria-
tion. I NORIP togs 80% av proverna före kl 10:00 (3).
Med tanke på provtagningstiden kan man misstänka
att det var en relativt kort tid mellan uppvaknande och
provtagning. Vi har nyligen studerat dygnsvariationen
för calcium hos en grupp om sju friska män där man
tog blodprov varje timme under ett dygn, dels i sam-
band med normal nattsömn och dels i samband med
att individerna sov under dagen för att efterlikna skift-
arbete (4). Försökspersonerna fick också en kost som
var standardiserad både med avseende på innehåll och
tidpunkt. Blodproverna togs via ett venflon med slang
och den som tog proverna befann sig i ett intilliggande
rum för att inte störa försökspersonens sömn.
Resultat
En utsökning gjordes ur vårt LIS (Flexlab) efter P-calci-
umanalyser (Abbott Architect ci8200; Roche kresolfta-
lein-reagens; Roche cfas kalibrator) tagna på patienter
18
år och äldre efter att NORIP infördes. Utsökningen
omfattade perioden 1 nov 2005 till 22 oktober 2011,
och genererade 302 478 resultat (Figur 1). Proverna
