50
| 1 | 2012
Klinisk Biokemi i Norden
Klinisk användning av serum Anti-Müllerskt Hormon (AMH):
Från reproduktion till granulosacelltumörer
Anniina Färkkilä och Mikko Anttonen
Institutionen för Obstetrik och Gynekologi, och Barnsjukhuset
Helsingfors Universitet och Helsingfors Universitetscentralsjukhus
Anti-Müllerskt hormon (AMH), även känd somMül-
lerska hämmande substansen eller faktorn (
Müllerian
Inhibiting Substance/Factor MIS/MIF
)
är ett 140 kD
dimert glykoprotein som tillhör den stora TGF-β till-
växtfaktorfamiljen. AMH är känd för sin roll i sexu-
ell differentiering; hormonet föranleder embryonal
regression av de Müllerska gångarna, föregångare till
livmoder, äggledare och övre vagina (1). AMH utövar
sin biologiska effekt genom en transmembranös serin
/
treoninkinas typ II receptor som är särskilt uttryckt
i könskörtlarna och i mesenkymala celler intill
Müllerska gångarna. Hos de manliga producerar
Sertolicellerna AMH under fosterutvecklingen och
testiklarna fortsätter syntesen under hela livet vilket
i sin tur reglerar Leydigcellernas steroidogenes (2).
Hos kvinnor reglerar AMH producerat av granulo-
sacellerna follikelutveckling genom att hämma den
första rekryteringen av primordiala folliklar samt de
små antrala folliklarnas känslighet för FSH (3) (Figur
1).
AMH:s funktion i den vuxna äggstocken är auto-
Figur 1.
AMH:s roll i den postnatala äggstocken. Oocyterna visas i rött, granulosacellager i brunt och follikelvätskan i vitt.
AMH produceras främst från de små antrala folliklarna, den primära källan för AMH i serum (blå pilar). AMH hämmar
(
röda linjer) den inledande rekryteringen och cykliska rekryteringen (grön pil).
Modifierad från Broekmans et al. i Trends in Endocrinology and Metabolism (8)
(
Fortsætter side 52)
