![]()
26
Uppsala universitet
Ungefär 20 procent av den
arbetsföra befolkningen i
Sverige, cirka 800 000 personer,
har oregelbundna arbetstider
som vanligen organiseras som
schemalagt arbete (sjukvård,
transport, kommunikation, ser-
vice) eller skiftarbete (industri).
Av dessa utgör skiftarbetare ungefär 200 000.
Skiftande arbetstider medför ofta skiftande mattider.
Skiftarbetare som arbetar två- eller treskift tycks
ändra på när och hur de äter. Hur det påverkar ämne-
somsättningen och hormoner är inte ordentligt utrett.
Skiftarbetare har en högre frekvens av mag-tarmpro-
blem och en högre förekomst av det "metabola syn-
dromet", innefattar flera av följande tillstånd:
förhöjda blodfetter, insulinresistens, vuxendiabetes,
högt blodtryck, ökad risk för blodpropp. och övervikt.
Vi ville med denna avhandling samla mer kunskap
om hur vad (balans mellan fett och kolhydrater) och
när (fas i dygnsrytmen) man äter påverkar kroppens
svar på måltid för att i förlängningen kunna ge veten-
skapligt grundade kostråd till grupper som berörs av
nattarbete.
Studiens uppläggning
I min avhandling beskrivs resultat från två olika stu-
dier där sju friska män hölls vakna i 24 timmar och
under den perioden mättes ämnesomsättningen,
humöret och ett flertal hormoner.
Studie I:
Studien innefattade 2 delförsök med sam-
ma försökspersoner. Det som skiljde försöken åt var
andelen fett och kolhydrater i måltiderna och därmed
i den totala kosten. Varje delförsök inleddes med
kostinställning under 6 dygn (enbart dagätande) som
avslutas med ett 24-timmarsförsök där försöksperso-
nerna hölls vakna och fick mat var fjärde timme, från
08.00 till 08.00 nästa dag. Högfettkosten innehöll 40
E% kolhydrater, 45 E% fett och 15 E% protein.
Högkolhydratkost innehöll 65 E% kolhydrater, 20 E%
fett och 15 E% protein. Maträtterna var desamma i
både högkolhydrat- och högfettkosten, balansen mel-
lan kolhydrater och fett manipulerades med hjälp av
mjölk och rapsolja.
Studie II:
Dagätande och nattfasta under vaken-
het. Studien inleddes med 6 dagar kostinställning
som Studie I men försöksdygnet var annorlunda.
Här jämfördes nattätning (motsvarande högfettko-
sten ovan) med dagätande följt av nattfasta (4 större
högfettsmåltider, från 08.00 till 20.00, sedan endast
vatten), men båda protokollen hade samma energi-
innehåll sett över 24 timmar. Syftet var att studera
om den totala mängden hormoner, blodsockersvar
etc. som insöndras under ett dygn blir annorlunda
beroende på hur man fördelar den mängden mat
(antal ät-tillfällen och tidpunkt).
Resultat och Diskussion
Studie I:
Vi fann att kostens sammansättning påver-
kade kroppens svar på mat olika vid olika tidpunkter
på dygnet. Pankreatisk polypeptid (indikator på mag-
tarmkanalens aktivitet) och kortisol påverkades min-
dre av nattmåltider jämfört med dagmåltider. Detta
indikerar att kroppen inte är inställd på ta emot mat
nattetid. Vidare var energiomsättningen var högre
(trots att mängden energi var lika i de två måltidsty-
perna) och blodfetterna (triglycerider) lägre med
högfettskost jämfört med högkolhydratkost. Dess-
utom var känslan av irritation högre då försöksperso-
nerna åt högkolhydratkosten. Således tycks högfet-
tkosten som användes i försöket vara bättre för häls-
an och humöret, jämfört med högkolhydratkosten.
Att ha en hög andel fett i kosten kan synas vara är
stick i stäv med rådande rekommendationer om att
| 1 | 2003
Klinisk Biokemi i Norden
Mat vid udda tider – hellre fett än kolhydrater?
Af Ulf Holmbäck, Med Dr, Institutionen för medicinska vetenskaper,
nutrition & klinisk kemi
Doktorgrader
Ansvarlig: Palle Wang (palle.wang@ouh.fyns-amt.dk)
