![]()
27
minska intaget av fett för att minska bl a risken för
fetma. Dock visar de flesta större epidemiologiska stu-
dier, såväl som långtids-interventionsstudier, att det
inte finns några uppenbara hälsofördelar att öka kol-
hydratintaget på bekostnad av fettet. Dock är frågan
kontroversiell och någon konsensus gällande fettets
roll i överviktsproblematiken finns ej.
Fyndet att energiomsättningen var högre med
högfettkosten är ovanligt. Endast en annan studie
visar motsvarande resultat (Cooling & Blundell, 1998).
Gruppen som vi studerade var liten (naturlig följd av
den komplicerade försöksuppläggningen) så man kan
inte dra så stora slutsatser. Det kan vara så att för-
sökspersonerna normalt åt mycket fett och därmed var
vana att förbränna fett. Vi fann en tendens till högre
totalt T3 när försökspersonerna åt högfettkosten, vil-
ket talar för en förändring i energiomsättning. Detta
fynd måste följas upp av en större studie.
Studie II:
Dagätande och nattfasta under vakenhet.
Försökspersonerna var mer aktiva och kände sig min-
dre trötta då de åt på natten jämfört med när de var
fastande. Blodfettsnivåerna (triglyceriderna) efter mål-
tid indikerar att det verkar vara något bättre att äta fler
små måltider spritt över hela dygnet jämfört med färre
större måltider under dagen, dock tycks 04.00 vara en
olämplig tid att äta på då en kraftig ökning av blod-
fetterna syntes efter den måltiden. Dock, i relation till
blodglukos så verkar matintag kring midnatt inte vara
så då kroppens glukostolerans är lägst vid denna
tidpunkt.
Sammanfattningsvis visar våra studier att det ver-
kar blir en krock mellan det fysiologiskt sunda (att
inte äta på natten) med det psykologiskt sunda (att äta
på natten). Ett sätt att balansera detta är då att försöka
hålla sig till små måltider. Det behövs emellertid fler
långtidsinterventionsstudier innan säkra rekommen-
dationer kan ges. Frågan om vad man bör och inte bör
äta är även av ett stort intresse för andra grupper, alla
de som frivilligt eller ofrivilligt som jobbararbetar (och
äter) på oregelbundna tidpunkter.
Avhandlingen finns i fulltext med svensk samman-
fattning och som engelsk sammanfattning på
http://publications.uu.se/theses/abstract.xsql?lang=sv
&isbn=91-554-5456-9
| 1 | 2003
Klinisk Biokemi i Norden
Klinisk-kjemisk avdeling, Rikshospitalet fyller 50 år
i år og vi er i ferd med å skrive avdelingens histo-
rie som en del av jubileumsfeiringen. I den forbin-
delse vil vi gjerne trykke et bilde av Ljungbergs cel-
loscop. Dette er en blodcelleteller som ble brukt i
avdelingen i 60-70 åra. Likeledes er vi på jakt etter
ETTERLYSNING.
Bilde av ”Ljungbergs celloscop” og ”LKB 8600”
et bilde av instrumetet LKB 8600, gjerne med kopi
av en utskrift, som ble brukt til ensymanalyser. Hvis
noen har et slike bilder vil vi være takknemlig for å
få en kopi.
Kontakt da tor-arne.hagve@rikshospitalet.no.
